Lyft, för fasen, lyft!

Publicerad 2010-11-22 22:00

Jag skriver dessa rader hemma vid mitt köksbord. Handflatorna värker tillräckligt för att göra själva hantverket styltigare än vanligt, jag känner mig stinn och stel i ryggslutet, och eftersvettningarna vägrar ge med sig.

Jag har nyligen återvänt från gymmet, där det har festats i både marklyft, chins, stående axelpressar och sittande rodd. Pulsen är fortfarande högre än när jag klev ur sängen för en dryg timme sedan, och jag genomsköljs av starka och idel positiva känslor: energi, lycka, tillfredställelse och inte minst harmoni.

Jo, jag har mitt på det torra, jag vet. En helt fantastisk familj, massor av vänner, samt ett arbete som både utmanar och belönar. Allt det är jag extremt ödmjuk inför. Och alla dessa bitar påverkar mitt allmäntillstånd, såklart. Men jag har också min träning.

Där, på gymmet, när nästan ingen annan mentalt kurant (nåja, allt är relativt) är vaken, har jag min stund. Min egen. En dryg halvtimme i 190 är vad jag ger mig själv de flesta av veckans dagar. En halvtimme som betyder mer än vad man kan tro. Och mot bakgrund av alla de nästan andliga värden denna korta stund tillför mig, så känns det som en extremt fjuttig investering.

Måste man träna styrketräning, tro? Eller räcker det med kardioträning? Kan man rent av utföra någon sorts bollsport? I mitt fall blir svaret om kardio nej. Med bollsportandet är det mer oklart. Jag menar liksom, lycka till med att hitta någon som har lust att spela squash kl 04.30... Min gissning är dock att det ändå inte ger mig samma oförfalskade lyckorus som styrketräningen gör.

Detta hantelsvingande är starkt bidragande till att jag, nästan oavsett övrig belastningsnivå, kan vandra stadens gator och känna mig stark, lycklig och nästan oövervinnlig. Nu är detta kanske VM i självbedrägeri, men jag inbillar mig att jag uppfattas av min omvärld som hyfsat positiv och förhållandevis inspirerande. Och skälet till det torde väl härmed ha framgått.

Därför är mitt råd till alla - och då menar jag alla - jag möter: Lyft, för fasen, lyft! Genom att lyfta vikter lyfter du också dig själv.

Och det är du väl värd?

I dina växande musklers tjänst!
Chefredaktör - BODY

PS! Hoppas att du noterat att vi sedan sist uppdaterat vår webbsida body.se kungligt. Numera hittar du där utvalda profilbloggar, massvis med artiklar, bildgallerier och dessutom möjligheter att kommentera, interagera med andra medier och även tipsa andra om saker du ser, hör eller läser hos oss.

REDAKTÖREN LISTAR: FEM MATLÄNDER DU MÅSTE BESÖKA

1. Italien
Egentligen ska jag inte ens behöva motivera det här, men Italien är för maten vad Apple är för elektroniken - bäst.

2. Spanien
Inte alltid samma finess som Italien, men med råvaror som kompenserar. Missa inte Jamón Ibérico de Bellota (tack Andreas, mi hermano, för tipset!)!

3. Frankrike
Det går liksom inte att bortse från dem. All avancerad matlagning har egentligen sin grund i det franska köket.

4. USA
Kanske en oväntad fyra, men en veritabel smältdegel av det bästa från alla världens matkulturer.

5. Sverige
Ja, faktiskt. Vår låga kulturtröskel har gjort oss till ett av världens främsta matländer, och det är långt ifrån bara stångkorv som man hittar på de svenska matborden idag.