"Kostar att ligga på topp"

Publicerad 2012-10-23 00:00

Glad trots gnissel. Redaktörens skadelista är osedvanligt lång. Foto: Seth Janson

Jag vet att jag på väldigt många sätt är riktigt priviligierad. Mer så än jag förmodligen förtjänar, menar en del. Men jag är evinnerligt tacksam för allt fantastiskt som strömmar min väg.

Navet i min glädjekälla är naturligtvis min underbara familj, som på olika sätt ger mitt liv en mening och ett innehåll som jag utan omsvep skulle önska att hela planeten fick uppleva. Min magkänsla säger att stora delar av världen i ett nafs då skulle transformeras till en mänskligare, en varmare och en helt enkelt bättre dito.

Knapp tvåa över bidragsfaktorer till min personliga välfärd är utan tvekan träningen. Ja, jag vet att detta är ord jag skriver här varenda förbannade månad. Men ändå tycker jag inte att jag gör det tillräckligt ofta. Träningen är viktig, vansinnigt viktig. inte bara för att den gör mig stark, snygg, pigg och nyfiken på livet. Utan också för att träningen är det enskilt viktigaste inslaget i min och – förutsatt att du inte tillbringar dagarna med att med livet som insats brottas med björnar – även din moderniserade variant av den fysiska aktivitet vi de facto är konstruerade för.

Har du någon gång tidigare hamnat just på denna plats i tidningen är det högst troligt att du också kan ha snappat upp min uttryckta glädje över upplevda framgångar i gymmet. Just nu är läget dock ett annat, lite mer av karaktären gnissel.

Jag fick nyligen ett mail från min gode vän och fysioterapeut Daniel, som likt ett besiktningsprotokoll från Bilprovningen indikerade att jag är i skriande behov av service (1). Först och främst är jag väck i höger axel. Diagnos: Infraspinatustendinopati, med muskulär obalans och svaghet i skulderfixatorer och rotatorcuff, samt en Subacromial impingment. Bara där famlar man lite efter inhalatorn. Dessutom har höger triceps sett bättre dagar. Diagnos: Tricepstendinopati, med misstänkt tendinos av tricepssenan, och Misstänkt partiell ruptur av laterala tricepssenan. Jösses...

Men även höger knä skulle må bra av lite omvårdnad. Diagnos: Patellartendinopati, dvs hopparknä + omvänt hopparknä, med svaghet i quadriceps vastus medialis obliqus, en generell svaghet kring bäckenmuskulatur (gluteus medius) och en stramhet i vastus lateralis och tensor fasciae latae. Wow, liksom...

Men var det slut där? Nänä... högerfoten var också på väg att logga ut. Diagnos: Begynnande Plantar faschiit med kompensatoriskt rörelsemönster.

Ja, jag har ont när jag utför vissa rörelser. Till och med skitont. därför tvingas jag nu till en period av mera rehab-liknande träning, tillsammans med ett gäng behandlingar. Det känns... annorlunda, om jag ska vara ärlig. Men jag kan uppenbarligen inte blunda för det oundvikliga längre.

En sak ska gudarna ha förbannat klart för sig: Det kostar att ligga på topp.

I dina växande musklers tjänst

1) Även om Thomas, en av mina jobbarkompisar tog det ett steg längre genom att mena att det hela "luktade nödslakt".

Redaktören listar: Roligast på SM 2012

1. Antalet startande
   Drygt 120 startande atleter måste vara någon sorts rekord.
2. Publiken
   Utsålt på lördagen (ja, ända upp på balkongerna) och nästintill på söndagen.
3. Utställarna
   Helt okritiskt klassar jag dem som fler än på länge, och dessutom i rätt stor variation.
4. SM-festen
   Även den blev välbesökt och i vissa fall även välstyrkt. Hoppas på retur nästa år igen.
5. Micke Andersson
   51 år gammal, fast bara i passet. I fysiken är han fortfarande 29. Max.