”Kolla oljan, tack!”

Illustration: Seth Janson

Sitter som bäst och smälter intrycken från årets SM i Bodybuilding, och är alldeles tagen. Av publiken, av stämningen, av atleterna och av den alldeles uppenbart enorma önskan om att tävla som finns där ute. I år var det fler tävlande än på länge. När jag slutade räkna i listan över anmälda var jag uppe i över 125 individer, vilket kanske är fler än någonsin tidigare.

Men inte bara antalet tävlande var bra. Även kvaliteten på de som ställde upp var generellt sett mycket hög, vilket verkligen bidrag till att göra detta fantastiska evenemang till en toktrevlig tillställning.

Vad som dock inte är lika trevligt är att i detalj granska en del tävlande. Jag har nu varit ett stort fan av bodybuilding i närmare 30 år. Jag har dessutom låtit allt vad träning och tävling heter även utgöra mitt arbete i drygt 12 år. Mot den bakgrunden kan man med visst fog hävda att jag sett det mesta, och att jag därigenom borde vara luttrad. och så är det. Trots det kan jag inte låta bli att känna mig riktigt bedragen och rentav förolämpad. För aldrig har jag sett så många muskeldelar med skumma detaljer, onaturliga former och konstiga profiler.

Jag vet att så kallade site injections förekommer bland proffsen. Med det menas en procedur där man helt sonika injicerar någon sorts substans – oftast oljebaserad – rakt in i den muskeldel man för stunden önskar sig större. Genom att upprepa ingreppet tillräckligt ofta så växer sig oljeansamlingen till slut så stor att den i realiteten också påverkar muskelns omfång. Den naiva – för att inte säga korkade – förhoppningen är att denna artificiella tillväxt ska se naturlig ut. Att det ska se ut som man bär på 100 % äkta muskler. Men verkligheten är nästan alltid en annan. Och aldrig har jag som sagt sett så många uppenbart manipulerade muskler i sverige som på årets SM. Ett stort antal killar observerades med antingen en sinnessjuk vidd över axlarna, ett par extra muskelhuvuden på varje skuldra, eller med konstant anspända bicepsmuskler helt utan markeringar. Ja, listan över självorsakade kroppsdeformationer kan göras hur lång som helst.

Axlar är helt klart den vanligaste måltavlan för detta otyg – inte minst utsida, fram- och baksida – men även biceps, triceps och vader utsätts regelmässigt för påhälsning. Dock har jag även sett killar med märkliga lats och skrämmande bröstmuskler, så inget verkar heligt.

Du som håller på med detta – och du vet vem du är – sluta! Du framställer inte bara dig själv i löjets skimmer. Du drar även duktiga doser av skam över dina medtävlande och den sport vi alla älskar. Och oavsett om du bryr dig eller inte så skickar du också en fuktig loska av svek rätt i nyllet på alla oss som sitter där för att beundra dina prestationer.

I dina riktiga musklers tjänst!

Bild 325839

Redaktören listar: Manliga fysiker som imponerar

Manliga fysiker som inspirerar

  1. Mark Anthony, USA
    Mall & facit. Om jag finge välja målbild så är det här så nära jag kommer.
  2. Christian Egner, Norge
    Den enda som rår på det svenska AF-undret är en norrman med grym fysik!
  3. Patrik Larsson, Sverige
    Det nya underbarnet är lika välbyggd som ödmjuk. Fortsätt så!
  4. Micke Andersson, Sverige
    Ord är egentligen överflödiga, men ingen slår Mickes kvalitet.
  5. Rich Froning, USA
    Ett riktigt fysikmonster och av allt att döma världens mest vältränade.