Vill du ha resultat? Sluta mesa!

Att ta i med allt man har under passen hör liksom till, tycker chefredaktören. Foto: Seth Janson

Kanske tillhör du de som inte känner sig det minsta utpekade av rubriken? Kanske anser du att du minsann tränar skoningslöst hårt, och att det istället är alla andra som är softa mesar?

Kanske är du den typen som på vägen till gymmet lägger upp motivationsbilder på Facebook med klyschiga emblem som Ass-to-the-Grass, Pain-is-temporary–Glory-is-forever, Go-hardcore-or-go-Home eller liknande? Och kanske är det så att du är en riktig hårding i gymmet. Kanske får du alla de resultat du önskat dig. Kanske.

Men oddsen är goda att det faktiskt är tvärt om (1). Att du går där och harvar. Visst, du gör det du ska. Du lever upp till dina egna förväntningar, du tränar hårt enligt dig själv, och du levererar (2). Men om du ska vara riktigt ärlig så sätter du inga rekord längre. Du utmanar ingen, spränger inga gränser, spräcker inga livstycken, och du viker ner dig med god marginal före yrsel, illamående och ett läge där din omgivning på riktigt undrar över din mentala hälsa.

Du är med det bekväm. En mes (3). Och är det något som definitivt sätter käppar i utvecklingens hjul så är det just bekvämlighet. Men det är alright, anser jag. Alla strävar inte efter mer eller större. En del nöjer sig med att få uppleva musklerna arbeta under huden, att känna både extension och kontraktion. En lättare pannsvett kan för många förgylla dagen fullständigt, och med det skaka fram smittsamma leenden som håller i timmar. 

Men är du den typen som längtar tills du fyller upp en XL på bredden, som kikar efter markeringar i din egen spegelbild varje gång du går förbi ett skyltfönster, och som likt små tics petar och småklämmer på dina egna biceps och pecs hela dagarna, ja, då är du i uppförsbacke om du skulle visa dig vara bekväm. Du vill nämligen ha muskelökningar, och de kommer hur gärna vi skulle önska det inte av sig själva. Det är faktiskt rent av VM i självbedrägeri att tro att resultaten du eftertraktar ens lämnar lagerhyllorna innan du börjar ta i ordentligt. Än mindre tar sig hela vägen fram till oss.

Så var ärlig mot dig själv, och svara på följande frågor: Hur mycket lämnade du i tanken vid senaste passet? Hur mycket mer hade du kunnat ge om ditt liv hängde på det? Var det en bättre och starkare du som gjorde jobbet nu jämfört med sist?

Ta sedan dessa lärdomar om dig själv med dig. Se dig själv i spegeln, och lova dig själv högljutt: ”Nu är det slut på mesandet. Bekvämligheterna lämnar jag hemma i fortsättningen… Från och med nu tänker jag ge allt jag har. Basta!”  

Och sedan är allt bara en tidsfråga.

I dina växande musklers tjänst!

Bild 325839 

  • 1) Jag skriver detta väl införstådd med att min mailkorg riskerar att formligen svämma över av förnärmade atletaspiranter som önskar hudflänga mig verbalt (i bästa fall).
  • 2) Du sätter till och med kryss i rutor.
  • 3) Som för övrigt är ett alldeles utomordentligt underskattat ord. Som fågelart, ska tilläggas.

Redaktören listar: 2013 – halvvägstankar

  1. BODY mår bra – gör du det med?
    Vi ser att fler än vi vågat drömma om fortfarande anser att BODY platsar i träningstrunken. På ren svenska: YEAH! Vi vill såklart fortsätta utvecklas och bli bättre. Därför tar vi tacksamt emot dina åsikter.
  2. Snacka går ju
    I alla fall i formen som BODY Radio utgör. Under första halvåret 2013 har vi haft fler än en kvarts miljon nedladdningar, vilket i sig är smått sensationellt givet det ”rätt snäva” bevakningsområdet (och de halvlökiga värdarna). Tack som f*n!
  3. Ålder ger fåror
    Har under våren fyllt ”vuxet”, vilket i andra länder betyder 50. En del skulle få ångest av det, har jag förstått. Själv känner jag mig fortfarande lika ”odödlig” som tidigare. Och nu dessutom helt ”omöjlig” att rå på.
  4. (Nästan) ingen golf i år heller
    I år var det dock inte tiden som satte stopp utan ryggen. Självrehabilitering i all ära men vissa saker kräver nog en välutbildad yrkesman. Eller amputation. (Nej, det sägs inte hänga ihop med åldern)
  5. Lättare att leva lätt
    De nyttiga kostvalen känns fler än någonsin tidigare, och ”protein” har i det närmaste nått mainstreamstatus. Vi behöver heller inte kämpa lika hårt för vår sak. Det känns som sunda val är OK även ”där ute”.