Sötningsmedel – farligt eller inte?

Publicerad

Kosttillskott, sockerfria saftkoncentrat och energidrycker. Produkter med sötningsmedel hör förmodligen till det du som muskelvän sätter i dig regelbundet. Vi tittar närmare på hur riskfria de vanligaste sötningsmedlen är.

Texten ursprungligen införd i BODY 342.

Ett av de mest omtvistade kostrelaterade ämnena är sötningsmedel. Men hur står det egentligen till med farligheten i dessa? Istället för att dela in ämnen som "naturliga" och "onaturliga", så ska vi titta på den forskning som finns på de tre vanligaste sötningsmedlen; aspartam, sukralos och stevia.

Foto: Seth Janson

Aspartam

Det tveklöst mest uppmärksammade och omdebatterade sötningsmedlet är aspartam. Det är även det sötningsmedel som associeras med flest och mest specifika negativa biverkningar, vilka vi ska syna. Men låt oss börja från början.

Vad är aspartam?

Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel och är till strukturen en dipeptid bestående av asparaginsyra och fenylalanin. Detta sötningsmedel är ungefär 200 gånger sötare än socker och genererar egentligen lika mycket energi som socker (4 kcal per gram), men ger i praktiken inte upphov till någon energi då mängderna som används är försumbara ur ett kaloriperspektiv.

Gränsvärden för aspartam

Det acceptabla dagliga intaget (ADI) är satt till 40 mg per kg kroppsvikt och dag, vilket motsvarar cirka 19 burkar lightläsk (33 cl) per dag för en person som väger 70 kg. För de flesta som läser denna artikel är det troligtvis mer relevant att översätta detta i proteindrinkar. Ett relativt sött proteinpulver innehåller runt 0,5 viktprocent aspartam, vilket innebär att en portion på 25 gram ger ett intag av 125 mg aspartam. En person på 70 kg kan alltså dricka ungefär 22 proteindrinkar per dag utan att överstiga ADI.

Det är uppenbarligen rätt svårt att nå upp till dessa värden och inget som vanligtvis sker. Dessutom innefattar detta gränsvärde en säkerhetsmarginal. ADI baseras på djurstudier där man undersöker dosresponssamband av det aktuella ämnet. Det högsta värde där inga negativa effekter noteras kallas No-Observed-Effect-Level (NOEL) och divideras med 100 för att då ge ADI. Detta gränsvärde är alltså väldigt restriktivt och innebär att ADI är 100 gånger lägre än den maximala säkra dosen hos djur.

Trots omfattande forskning florerar det, som nämnts inledningsvis, en rad påståenden om negativa effekter. Dessa ska jag nu syna.

Metanolförgiftning

När du konsumerar aspartam, till exempel från din proteindrink eller preworkout, så bryts det ned till fenylalanin, asparaginsyra samt metanol. I levern kommer metanolen att metaboliseras vidare till formaldehyd, vilket sedan väldigt snabbt omvandlas vidare till myrsyra. Det är via bildningen av myrsyra som metanol anses ha en toxisk effekt då den ger upphov till metabol acidos samt skador på ögat och nervsystemet.

Gränsvärden för metanol

Hur mycket metanol kan man då konsumera innan det ger upphov till hälsoskadliga effekter? Upp till 2 gram har visats vara säkert, vilket innebär cirka 307 mg per kg kroppsvikt. En dryck sötad med aspartam innehåller i regel runt 0,5 mg aspartam per dl, vilket innebär att en person på 70 kg behöver dricka cirka 1400 burkar lightläsk (33 cl).

Akta dig för tomatjuice

Om det är så att du ändå inte är övertygad för att det låter läskigt med formaldehyd, så kan det vara bra att vara medveten om att fruktjuicer ger upphov till högre nivåer metanol än de flesta aspartamsötade drycker. Kan nämnas att tomatjuice ger ungefär fem gånger så höga nivåer av metanol som motsvarande mängd lightdryck.

Källa till fenylalanin

På livsmedel som innehåller aspartam så står det alltid utmärkt "innehåller fenylalaninkälla". Denna märkning är till för personer som har den genetiska sjukdomen fenylketonuri (PKU), vilken medför svårigheter att bryta ned fenylalanin. I studier där nivåer av fenylalanin uppmätts efter intag av aspartam så har dock inga onormala nivåer noterats, inte ens hos personer med PKU.

Det bör även nämnas att fenylalanin är en tämligen vanligt förekommande aminosyra och exempelvis mjölk innehåller sex gånger högre nivåer av fenylalanin jämfört med vad en motsvarande mängd aspartamsötad dryck ger upphov till.

Fenylalaninets påverkan på hjärnan

Det finns dock en annan ganska allmänt förekommande farhåga när det gäller aspartam, och det är dess eventuella inverkan på hjärnans neurotransmittorer. Fenylalanin har förmåga att hämma upptaget av tryptofan i hjärnan, vilket skulle kunna resultera i minskade nivåer av neurotransmittorn serotonin.

Detta har noterats hos råttor som fått mer än 400 mg aspartam per kg kroppsvikt, vilket vida överstiger ADI, och är alltså inget som har någon praktisk relevans i det verkliga livet.

Orsakar aspartam cancer eller inte?

Man kan inte behandla ämnet aspartam utan att lyfta fram den eviga cancerfrågan. Vad säger egentligen den vetenskapliga litteraturen?

Majoriteten av det omfattande antalet studier som utförts visar att aspartam inte ger upphov till cancer hos råttor och möss som givits väldigt höga doser över längre perioder. Som exempel kan nämnas en studie där mössen fick 8 gram aspartam per kg och dag i 104 veckor utan att någon utveckling av cancer kunde noteras.

Hur är det då med studier på oss människor? Av ganska logiska och etiska skäl får vi förlita oss på observationsstudier för att se om det finns någon korrelation mellan aspartam och cancer. Det har utförts ett stort antal studier inom detta ämne och majoriteten visar på utebliven korrelation mellan aspartam och cancer.

Mer cancerfall när aspartam kom

Det finns en studie från 1996 som kommer på tal med jämna mellanrum och som ofta används som argument av motståndare till aspartam. I denna studie rapporterade författaren, Dr John Olney, en signifikant ökning av hjärntumörer som sammanföll med introduktionen av aspartam på marknaden och drog därför slutsatsen att aspartam orsakar hjärntumörer.

Vid första anblick kanske det känns logiskt, men det är i själva verket ett typiskt exempel på nonsenssamband. Det finns alltså inget direkt samband, utan de två fenomenen råkade av en slump sammanfalla. Precis som att man i Oldenburg i Tyskland noterade att barnafödandet ökade i samma takt som antalet storkar ökade. Innebär detta att storken kom med barnen?

Utöver detta så hade inte all tillgänglig data använts, vilken när den inkluderades visar att förekomsten av hjärntumörer ökade innan introduceringen av aspartam för att sedan stabiliseras när det kom in på marknaden.

Slutsats: aspartam är säkert

Sammanfattningsvis finns det ingen anledning att oroa sig för intag av aspartam så länge man håller sig under ADI, vilket för en person på 70 kg motsvarar 19 stycken 33 cl burkar lightläsk eller 22 stycken proteindrinkar per dag.

On
Off

0 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av BODYs besökare

Body diskuterar: Går alkohol och träning ihop eller inte?

1 kommentar

Sinaen: Lätt sagt men ni sa tidigare att man har olika tolerans, Jag skulle säga att redan vid så små mängder som 2-4 cl starksprit (om man räknar ut innehållet från de man dricker) blir man lidande i...

Twitter

Facebook

Artikelkommentarer


Det finns många tunga skäl att prenumerera

BODY är tidningen för dig som vill träna lite hårdare, lite bättre och lite mer seriöst.
Vi lär dig hur du snabbt och effektivt kan skaffa dig din drömfysik och behålla den.

Varje månad i BODY

  • De bästa styrketräningstipsen
  • Nyheter från hela världen
  • Forskning om träning och kost
  • Frågor & svar
  • Tävlingar
  • Personporträtt med de som har lyckats
  • Kostråden för mer muskler och mindre fett
  • Skvaller från fitness- och bodybuildingvärlden
  • BODY 399, oktober 2017

  • BODY 398, september 2017

  • BODY 397, augusti 2017

  • BODY 396, juli 2017

  • BODY 395, juni 2017

  • BODY 394, maj 2017

  • BODY 393, april 2017