Sötningsmedel – farligt eller inte?

Publicerad

Kosttillskott, sockerfria saftkoncentrat och energidrycker. Produkter med sötningsmedel hör förmodligen till det du som muskelvän sätter i dig regelbundet. Vi tittar närmare på hur riskfria de vanligaste sötningsmedlen är.

Texten ursprungligen införd i BODY 342.

Ett av de mest omtvistade kostrelaterade ämnena är sötningsmedel. Men hur står det egentligen till med farligheten i dessa? Istället för att dela in ämnen som "naturliga" och "onaturliga", så ska vi titta på den forskning som finns på de tre vanligaste sötningsmedlen; aspartam, sukralos och stevia.

Foto: Seth Janson

Aspartam

Det tveklöst mest uppmärksammade och omdebatterade sötningsmedlet är aspartam. Det är även det sötningsmedel som associeras med flest och mest specifika negativa biverkningar, vilka vi ska syna. Men låt oss börja från början.

Vad är aspartam?

Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel och är till strukturen en dipeptid bestående av asparaginsyra och fenylalanin. Detta sötningsmedel är ungefär 200 gånger sötare än socker och genererar egentligen lika mycket energi som socker (4 kcal per gram), men ger i praktiken inte upphov till någon energi då mängderna som används är försumbara ur ett kaloriperspektiv.

Gränsvärden för aspartam

Det acceptabla dagliga intaget (ADI) är satt till 40 mg per kg kroppsvikt och dag, vilket motsvarar cirka 19 burkar lightläsk (33 cl) per dag för en person som väger 70 kg. För de flesta som läser denna artikel är det troligtvis mer relevant att översätta detta i proteindrinkar. Ett relativt sött proteinpulver innehåller runt 0,5 viktprocent aspartam, vilket innebär att en portion på 25 gram ger ett intag av 125 mg aspartam. En person på 70 kg kan alltså dricka ungefär 22 proteindrinkar per dag utan att överstiga ADI.

Det är uppenbarligen rätt svårt att nå upp till dessa värden och inget som vanligtvis sker. Dessutom innefattar detta gränsvärde en säkerhetsmarginal. ADI baseras på djurstudier där man undersöker dosresponssamband av det aktuella ämnet. Det högsta värde där inga negativa effekter noteras kallas No-Observed-Effect-Level (NOEL) och divideras med 100 för att då ge ADI. Detta gränsvärde är alltså väldigt restriktivt och innebär att ADI är 100 gånger lägre än den maximala säkra dosen hos djur.

Trots omfattande forskning florerar det, som nämnts inledningsvis, en rad påståenden om negativa effekter. Dessa ska jag nu syna.

Metanolförgiftning

När du konsumerar aspartam, till exempel från din proteindrink eller preworkout, så bryts det ned till fenylalanin, asparaginsyra samt metanol. I levern kommer metanolen att metaboliseras vidare till formaldehyd, vilket sedan väldigt snabbt omvandlas vidare till myrsyra. Det är via bildningen av myrsyra som metanol anses ha en toxisk effekt då den ger upphov till metabol acidos samt skador på ögat och nervsystemet.

Gränsvärden för metanol

Hur mycket metanol kan man då konsumera innan det ger upphov till hälsoskadliga effekter? Upp till 2 gram har visats vara säkert, vilket innebär cirka 307 mg per kg kroppsvikt. En dryck sötad med aspartam innehåller i regel runt 0,5 mg aspartam per dl, vilket innebär att en person på 70 kg behöver dricka cirka 1400 burkar lightläsk (33 cl).

Akta dig för tomatjuice

Om det är så att du ändå inte är övertygad för att det låter läskigt med formaldehyd, så kan det vara bra att vara medveten om att fruktjuicer ger upphov till högre nivåer metanol än de flesta aspartamsötade drycker. Kan nämnas att tomatjuice ger ungefär fem gånger så höga nivåer av metanol som motsvarande mängd lightdryck.

Källa till fenylalanin

På livsmedel som innehåller aspartam så står det alltid utmärkt "innehåller fenylalaninkälla". Denna märkning är till för personer som har den genetiska sjukdomen fenylketonuri (PKU), vilken medför svårigheter att bryta ned fenylalanin. I studier där nivåer av fenylalanin uppmätts efter intag av aspartam så har dock inga onormala nivåer noterats, inte ens hos personer med PKU.

Det bör även nämnas att fenylalanin är en tämligen vanligt förekommande aminosyra och exempelvis mjölk innehåller sex gånger högre nivåer av fenylalanin jämfört med vad en motsvarande mängd aspartamsötad dryck ger upphov till.

Fenylalaninets påverkan på hjärnan

Det finns dock en annan ganska allmänt förekommande farhåga när det gäller aspartam, och det är dess eventuella inverkan på hjärnans neurotransmittorer. Fenylalanin har förmåga att hämma upptaget av tryptofan i hjärnan, vilket skulle kunna resultera i minskade nivåer av neurotransmittorn serotonin.

Detta har noterats hos råttor som fått mer än 400 mg aspartam per kg kroppsvikt, vilket vida överstiger ADI, och är alltså inget som har någon praktisk relevans i det verkliga livet.

Orsakar aspartam cancer eller inte?

Man kan inte behandla ämnet aspartam utan att lyfta fram den eviga cancerfrågan. Vad säger egentligen den vetenskapliga litteraturen?

Majoriteten av det omfattande antalet studier som utförts visar att aspartam inte ger upphov till cancer hos råttor och möss som givits väldigt höga doser över längre perioder. Som exempel kan nämnas en studie där mössen fick 8 gram aspartam per kg och dag i 104 veckor utan att någon utveckling av cancer kunde noteras.

Hur är det då med studier på oss människor? Av ganska logiska och etiska skäl får vi förlita oss på observationsstudier för att se om det finns någon korrelation mellan aspartam och cancer. Det har utförts ett stort antal studier inom detta ämne och majoriteten visar på utebliven korrelation mellan aspartam och cancer.

Mer cancerfall när aspartam kom

Det finns en studie från 1996 som kommer på tal med jämna mellanrum och som ofta används som argument av motståndare till aspartam. I denna studie rapporterade författaren, Dr John Olney, en signifikant ökning av hjärntumörer som sammanföll med introduktionen av aspartam på marknaden och drog därför slutsatsen att aspartam orsakar hjärntumörer.

Vid första anblick kanske det känns logiskt, men det är i själva verket ett typiskt exempel på nonsenssamband. Det finns alltså inget direkt samband, utan de två fenomenen råkade av en slump sammanfalla. Precis som att man i Oldenburg i Tyskland noterade att barnafödandet ökade i samma takt som antalet storkar ökade. Innebär detta att storken kom med barnen?

Utöver detta så hade inte all tillgänglig data använts, vilken när den inkluderades visar att förekomsten av hjärntumörer ökade innan introduceringen av aspartam för att sedan stabiliseras när det kom in på marknaden.

Slutsats: aspartam är säkert

Sammanfattningsvis finns det ingen anledning att oroa sig för intag av aspartam så länge man håller sig under ADI, vilket för en person på 70 kg motsvarar 19 stycken 33 cl burkar lightläsk eller 22 stycken proteindrinkar per dag.

On
Off

0 kommentarer

  • Hur mycket koffein för effekt på träning?

    Hur mycket koffein för effekt på träning?

    Hur mycket koffein behöver man få i sig för att det ska ge effekt på träningen? Hur mycket kaffe eller energidryck motsvarar det?

    Nyheter Anki Sundin, 2018-10-16 11:02

  • Därför går du inte ner (mer) i vikt

    Därför går du inte ner (mer) i vikt

    Nyheter Linda Ericson, 2018-10-12 10:48

  • Ge stressmagen ett break!

    Ge stressmagen ett break!

    I dagens övning, som vi hoppas att du tar med dig även imorgon – och alla dagar efter det – får du ett enkelt verktyg som på sikt kommer att göra dig bättre rustad för livet. Att ägna sig åt andningsövningar för att få bukt med oro, stress eller en dålig mage, är väl etablerat hos stora delar av befolkningen i världen. Ändå får många i väst som ägnar sig åt meditation, andning eller alternativmedicin (som kanske inte är så alternativ i andra delar av världen) bära en ofrivillig foliehatt. Få personer idag tycks inse hur mäktig vår kraft faktiskt är, att kunna förändra vårt varande genom hur vi andas. Våga åtminstone ge det en ärlig chans!

    Nyheter Linda Ericson, 2018-10-09 13:30

  • Är du stark nog att spela Pro Hockey? Få reda på svaret här!

    Är du stark nog att spela Pro Hockey? Få reda på svaret här!

    Hur mycket ren gymstyrka krävs för att spela den blixtsnabba kontaktsporten hockey på internationell proffsnivå? Står du dig mot ett NHL-proffs i gymmet?

    Nyheter Redaktionen, 2018-10-04 09:45

  • SM 2018: Dag 3 - Tungviktare och medaljregn

    SM 2018: Dag 3 - Tungviktare och medaljregn

    Tredje och sista dagen på SuperSM 2018 bjöd på bodybuilding i alla klasser – även där det inte hör hemma. Vissa tävlande läxades upp, andra blev överösta av medaljer. Välkomna inslag var par och rullstolsklassen!

    Nyheter Redaktionen, 2018-09-30 19:52

  • SM 2018: Dag 2 - Nerver, förväntningar och sportsmannaskap

    SM 2018: Dag 2 - Nerver, förväntningar och sportsmannaskap

    Kvinnlighet i allsköns former kröntes när Bikini Fitness, Women's Physique och Wellness Fitness avhandlades. På herrsidan avrundades dagen med en knivskarp kamp i Classic Bodybuilding.

    Nyheter Redaktionen, 2018-09-29 15:46

  • SM 2018: Dag 1 – Veteranerna sätter standard!

    SM 2018: Dag 1 – Veteranerna sätter standard!

    Ribban läggs högst på en gång när Svenska Mästerskapen inleder hösten. Dessutom inleds tävlingarna som sig bör med veteranerna, som visar var skåpet ska stå.

    Nyheter Redaktionen, 2018-09-28 21:43

  • Strategin EFTER träningen A & O

    Strategin EFTER träningen A & O

    Följer du de grundläggande principerna för maximal muskelutveckling, eller förväntar du dig att ett utstuderat träningsupplägg på egen hand ska ta dig i mål?

    Nyheter Linda Ericson, 2018-09-24 09:00

  • Öka din mobilitet och prestera bättre på gymmet

    Öka din mobilitet och prestera bättre på gymmet

    Fladdrar knäskålarna när du böjer? Viker sig fötterna? Känns höften omedgörlig? Kanske dags att se över din rörlighet innan du försöker dig på nästa PB!

    Nyheter Linda Ericson, 2018-09-20 09:18

  • Mr. Olympia resultat

    Mr. Olympia resultat

    Höstens tyngsta proffsshow är avklarad. Läs resultaten här!

    Nyheter Redaktionen, 2018-09-16 09:45

  • I natt startar Mr Olympia!

    I natt startar Mr Olympia!

    Joe Weider's Olympia Fitness & Performance Weekend startar klockan fyra i natt svensk tid på Orleans Casino i Las Vegas.

    Nyheter Jonas Trollvik, 2018-09-14 11:48

  • Kungen av övningar. Älskad. Hatad. Överlägsen.

    Kungen av övningar. Älskad. Hatad. Överlägsen.

    Är det någon övning samtliga idrottsmän har som självklart inslag i sina uppbyggnadsperioder så är det knäböj. Du kan isolera lårmuskulaturen genom att bensparka, lårcurla och benpressa in absurdum men om ambitionen är att utveckla funktionell helhetsstyrka är denna hat-älskade övning överlägsen. Knäböj är dessutom ett av de tre delmomenten i kraftsporten styrkelyft tillsammans med marklyft och bänkpress, vilket ger oss en hint om dess relevans.

    Nyheter Linda Ericson, 2018-09-12 14:00

  • Fuska smart

    Fuska smart

    Cheat meal eller cheat day? Ska vi över huvud taget ge oss på en ätardag? Hur bör vi tänka?

    Nyheter Linda Ericson, 2018-09-10 13:40

  • Glöden blir bara starkare

    Glöden blir bara starkare

    Vid 46 års ålder visar Trelleborgsbaserade proffsbyggaren Oliver Adzievski inga tecken på att sakta in. Siktet är inställt på Mr. Olympia 2019.

    Nyheter Anders Eriksson, 2018-09-07 10:27

  • Konstant och oförklarligt trött? Kramper under och efter träning?

    Konstant och oförklarligt trött? Kramper under och efter träning?

    När vi talar om vitaminer och mineraler glömmer vi tyvärr ofta bort några pusselbitar. Låt oss ta en titt på en av de absolut viktigaste.

    Nyheter Linda Ericson, 2018-09-04 10:30

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av BODYs besökare

Krönika: Vart är vi på väg?

1 kommentar

Hancic: Instämmer till fullo Fedrik! Jag har ställt precis samma fråga senaste åren - vart är vi på väg? Alltid lika kul att lyssna på dig som att läsa det du skriver. /Hancic

Twitter

Forum

Facebook

Artikelkommentarer


Det finns många tunga skäl att prenumerera

BODY är tidningen för dig som vill träna lite hårdare, lite bättre och lite mer seriöst.
Vi lär dig hur du snabbt och effektivt kan skaffa dig din drömfysik och behålla den.

Varje månad i BODY

  • De bästa styrketräningstipsen
  • Nyheter från hela världen
  • Forskning om träning och kost
  • Frågor & svar
  • Tävlingar
  • Personporträtt med de som har lyckats
  • Kostråden för mer muskler och mindre fett
  • Skvaller från fitness- och bodybuildingvärlden

  • BODY 404, augusti

  • BODY 403, maj 2018

  • BODY nr 1 2018

  • BODY 401, december 2017

  • BODY Mat, Nummer 1

  • BODY 400, november 2017

  • BODY 399, oktober 2017