Högtidsdagar i matens tecken

I början av oktober var det kanelbullens dag. Enligt uppgift såldes då sammanlagt ungefär sju miljoner kanelbullar på Sveriges bagerier.

Hur många bullar som utöver dessa bakades ute i hemmen finns det såvitt jag vet inga uppgifter om, men att det var en ansenlig mängd är nog ingen orimlig gissning. 

Det finns en hel del olika temadagar under året som uppmuntrar svenska folket att äta diverse näringsmässigt undermåliga grejer. Vi har exempelvis fettisdagen och våffeldagen, för att inte tala om bubblare som mazarindagen och rulltårtans dag. 

Som förespråkare av bra mat och näringsrika råvaror har jag lite svårt att förstå att de här skräpmatsdagarna fortfarande – så här en bra bit in på 2000-talet – har en så pass viktig betydelse för så många som de trots allt verkar ha. 

Som BODY-läsare är du förvisso sannolikt inte den första att ställa dig i kön till bageriet dessa dagar, eller att snabbast ansluta till fredagsfikat på jobbet (i alla fall inte varje vecka). Men kanske har du i stället själv komponerat eller hittat recept på mer både form- och hälsofrämjande godsaker när du väl vill festa till det med något åt det sötare hållet. 

Inom det mer seriösa styrketräningsklientelet läggs det i regel sällan någon större vikt vid dessa typer av temadagar. Något som dock är betydligt vanligare är olika nutritionstrender, där vissa växer sig extra starka och fortsätter att expandera i stadig takt. En av dessa är kosttillskottsboomen. Befogad, kan man då fråga sig? Svaret är enligt mig komplicerat, inte minst för att det är ett mycket komplext produktområde där allt från rent protein till cocktails av diverse ämnen man knappt kan uttala namnen på återfinns. 

Att ge mig in i en djupare diskussion om kosttillskott är inget jag ska göra här, men för att dra några korta tankar: Ett kosttillskott bör ses som just ett tillskott till den ordinarie kosten – alltså ändamålsenlig och näringsriktig mat. Vissa tillskott kan fylla en mer betydande funktion för den som går på en kaloribegränsad diet, då precisionen kring mängd energi, näringstiming och specifika näringsämnen är av större betydelse än för någon som ligger på ett kaloriöverskott. De kan också ha betydelse för individer med specifika behov, som av en eller annan anledning inte har möjlighet att få i sig alla relevanta närigsämnen genom kosten. Det finns också tillskott som kan ge din prestation eller dina träningsresultat en extra skjuts, men inom det området bör man vara extra kritisk och observant på vad som verkligen funkar.

Något som kommit att bli väldigt vanligt är aminosyror i tillskottsform, vilka dykt upp i diverse drick- och ätbara former på senaste. Vi har därför låtit några experter på området göra en djupdykning i ämnet på sidan 70.

Här tänkte jag nu luta mig tilbaka och invänta en av de få officiella temadagar kring mat som jag trots allt diggar, vilken infinner sig inom kort – äggets dag. Fast jag behöver förstås inte vänta till dess med att sätta i mig några ägg. 

Hannah Runsten
Chefredaktör

Redaktören listar: redskap för varierad träning

  1. Trap bar
    Skivstången du ställer dig mitt i och greppar tag i med armarna hängandes nedåt. Bidrar till en ny känsla i dina skivstångsövningar samt utmanar greppet.
  2. Gummiband
    Enkelt men genialt redskap som gör nytta i allt från rehabträning till att få vissa övningar att ta mer på specifika områden. Eller bara för att öka eller minska belastningen i vissa moment.
  3. Kettlebell
    Kulan du kan utföra både klassiska styrkeövningar och mer annorlunda lyft och svingar med. På sidan 54 får du nio övningar med detta multiredskap.
  4. Enhandsrep
    Att låta en sida i taget få jobba – oberoende av den andra sidan – i lämpliga repövningar i kabeldraget, öppnar för nya vinklar och precisionsarbete. 
  5. Kedja
    Smart redskap som ger extra motstånd i toppläget av en övning och lättare motstånd i den nedre delen av övningen, då delar av kedjan börjat samlas på golvet.