Världens bästa: juniorvärldsmästaren Erika Andersson

Publicerad 2010-11-06 14:36

Det är inte ofta vi får möjlighet att sätta oss ner med en äkta världsmästare. Men nu har det hänt. Norrländskan Erika Andersson sopade hem VM för juniorer 2007 med idel domarettor. Så självklart tog vi oss ett snack om hur allt började, men även var det månne ska sluta.

• Artikeln ursprungligen publicerad i BODY 287
• Foto: Alex Danielsson
  Bilderna tagna på World Class Gym, Hornsgatan, Stockholm

 
Trots uteblivet juniormotstånd var det redan på förra årets SM alldeles uppenbart att Erika var en exceptionell talang. Mogen muskelkvalitet, balanserad mängd muskler, och en särdeles fin och symmetrisk struktur, var kvaliteter hon avgjort hade med sig. Och hade hon bara fått möjlighet att tävla med seniorerna så är det väl frågan om hon inte sopat hem även det SM-guldet.

Men hur skulle vårt stjärnskott stå sig internationellt? Mot de bästa i världen i sin egen ålderskategori (under 21 år)? När hennes namn dök upp på anmälningslistan till VM för juniorer så började jag genast fundera på final. Kanske kunde hon till och med räcka till medalj, och kanske rentav ända till guldet?

Jag var själv närvarande vid samma VM året innan, och hade även förmånen att få vara med även denna gång. Och mina upplevelser av Erika och hennes prestation var minst sagt fantastiska. Att hon skulle vinna VM redan i sitt livs andra start var klart redan när hon klev upp på scenen.

Fakta om Erika

• Namn: Erika Andersson (hemsida)
• Född: 1986
• Längd: 159 cm men brukar svara 160 cm
• Vikt: Nuvarande vikt 56,5 kg
• Bor: Umeå
• Husdjur: Inga
• Civilstånd: Singel
• Yrke: Studerande och butikssäljare
• Styrka/svaghet: Jag är otroligt envis. Men jag tar alla misslyckanden personligt.
• Förebild: Ingen speciell, men alla människor som lyckas nå ett mål de kämpat för.
• Sponsorer: Flexor
• Roligast att träna: Just nu är det ryggen eftersom den måste piskas lite extra.
• Tråkigast: Armar och axlar. Just baksida axlar eftersom man är så svag där.
• Favoritövning: Är jag laddad inför ett benpass så är det nog hackliften, annars är det nog någon pressövning för bröst.

 
Hur började allt då? Var kom kärleken till styrketräningen ifrån?
– Jag har alltid tränat, och alltid varit fysiskt aktiv. Som ung (Erika är faktiskt fortfarande ung, reds anm) tränade jag både ishockey, fotboll och brottning. Och skivstångsträningen är på något sätt en självklarhet i dessa sporter. Men riktigt seriös i det blev jag inte förrän jag var 16-17 år. Jag har alltid gillat muskler och tycker det ser attraktivt ut. Men det fanns inga tankar på att tävla då.

De kom senare?
– Ja, efter ett tag så märktes det ordentligt på min kropp att jag tränade hårt, så några kompisar och min dåvarande pojkvän försökte övertala mig att göra en tävlingssatsning. Jag kan säga att de fick hålla på ganska länge innan jag gav med mig...

Men ändå blev 2007 ändå ett fantastiskt debutår för dig. Jag tycker själv att du är en av de bästa juniorer jag någonsin sett i Sverige. Berätta – hur kan man se ut som du, vinna SM i sin första start, och sedan ta Sveriges första VM-guld för juniorer någonsin, och endast vara 21 år gammal?
– Tack så hemskt mycket! Jo, året gick över förväntan… (fniss). Ja, det enda man behöver göra är att bestämma sig att man ska bli bäst, och inte acceptera något annat. Vig ditt liv åt kost och träning, och låt allt annat komma i andra hand. Jag har faktiskt prioriterat bort allt annat såsom socialt liv och liknande under en period, för att verkligen försöka nå mina mål. Sen skulle jag aldrig delta i något som jag inte har chans att bli bäst i eftersom jag är en utpräglad tävlingsmänniska…

Du låter väldigt målmedveten. Det är i så fall en god egenskap anser jag. Har du några dåliga också?
– Ja, jag är otroligt målmedveten, och går jag in för något så gör jag det till 100 %. Tyvärr tar jag alla misslyckanden personligt, och jag kan dessutom vara impulsiv. Annars kan jag väl säga att jag försöker vara en snäll människa rakt igenom.

Så vad händer nu? Hur går man vidare från SM- och VM-guld? Kommer du att tävla som senior nu 2008?
– Ska jag vara ärlig så känns kroppen just nu väldigt sliten. Det var ett hektiskt, tufft, långt men samtidigt underbart år i fjol. Så en liten andningspaus vore inte helt fel. Jag tror det bästa för mig är att istället försöka bygga lite muskler nu. Sedan är jag heller inte alls motiverad att genomföra en tävlingsdiet nu, känns det som. Nästa tävling blir nog i alla fall SM. Men vi får se om det blir i år.

VM-armar

Det var svårt att välja något specifikt som Erika skulle träna på bilderna. Hon gör sig ju bra oavsett, liksom. Men efter en del dividerande om vad som var mest kul så bestämde vi oss för armar. Erikas recept för träning är lika enkel som hennes talang är självklar. Hon använder få ord när hon beskriver vad hon gör, men hon gör det på riktigt.

Erika kör normalt sett tre övningar för biceps och tre för triceps under ett och samma pass. De övningar vi här fick med representerar hennes normala övningsval ganska bra, även om det kanske slank med någon som hon inte gör alltför ofta. Träningsvolymen hamnar ofta kring 3-4 set per övning, och 6-8 reps per set när det ska byggas ordentligt. Under lättare pass kan Erika tänka sig att gå så högt som till 12 reps, innan det är dags för henne att öka vikterna.

Träning för en världsmästare

• Söndag: Rygg
• Måndag: Axlar
• Tisdag: Ben
• Onsdag: Bröst
• Torsdag: Armar
• Fredag: Aktiv vila, kardio
• Lördag: Vila