Formen & reflektioner 5 v. efter tävling

Godmorgon!

Har varit fruktansvärt slut om kvällarna, lagt mig tidigt och sovit som en bebis för en gångs skull! Uppe med tuppen, klockan är snart 08.30 och nästa veckas matlådor är redan tillagade och ska bara portioneras upp! Himlen är klarblå, luften är frisk – tror det kommer bli en riktigt mysig höstdag idag 🙂 Ben på schemat så jag kan inte vara mer än nöjd idag!

5 veckor har nu passerat sedan jag entrade scenen på VM i Mexico. För mig har dessa veckor inneburit en tid av stor omställning – efter att ha haft ”tävling” som ett tydligt mål i min vardag sedan över 2 år tillbaka, så klev jag denna tävling av från scenen och en tävlingsdiet på obestämd tid. Det var dags för mig att gå ”offseason” på riktigt – för första gången på över 1,5 år igen! Så väldigt blandade känslor har det varit. Bitterljuva känslor! men samtidigt som jag såklart redan saknar det och tävlingssuget finns där så vet jag att detta är nödvändigt – och som jag skrev i ett inlägg – jag tränar inte för att tävla utan jag tränar för att jag älskar det och tävlingen är bara en bonus – kan jag inte träna och satsa på progression och se utveckling etc – då blir även tävlandet meningslöst i längden. För visst vill man bli bättre! Så yes – å ena sidan tråkigt att det nu dröjer ett tag innan scenen hägrar igen, men jag har verkligen ”omfamnat” dessa veckor och denna tid och jag ser fram emot de kommande månaderna av att komma in i en balanserad vardag där utrymme ges änmer för familj, vänner, god träning, mat, nöjen, resor etcetc.. listan kan göras ¨lång – verkligen njuta av detta och att leva. För när man väl ska tävla – då är det bubblan som gäller – all in 100% verkligen. Finns inget halvdant och då blir det tyvärr så för mig att jag får prioritera bort allt vad nöjen och ibland umgänge är för att få min vardag till att gå ihop, slippa stressa och fokusera på mig själv 100 %. Så med detta sagt – jag har mycket att se fram emot och glädjas över – för jag vet att det kommer bli goda tider ! Och nästa tävling kommer jag att visa upp en så mycket bättre version av mig själv – Antonia 2.0 😉

Formen då? Det intressanta för många kanske som läser detta 😉
Kan ju säga som såhär för att få lite perspektiv och jämförelse: Första dieten mot DC och LP kunde jag gå runt med magrutor några veckor innan, det var enklare att hålla en ”bra” form. likaså efter kändes det som att kroppen återhämtade sig hyfsat snabbt. Lite rebound – vätska och några kilo plus en vecka men sen gled de av relativt snabbt och så var man i balans. Denna sista diet mot SM och VM har varit lite annorlunda – jag hade inte svårt att gå ner fett och jag var i fas, så på det viset var inte dieten svårare än en annan. Den var snarare mot slutet nästan för bra viktmässigt. Men däremot har jag inte gått runt med konturer, utan kroppen har överlag hållit väldigt mycket vatten och förutom några enstaka bra dagar då och då, då magrutor och andra konturer kom fram som jag var van vid – så var jag rätt platt och trycklös. Detta har ju rett upp sig mot tävlingen så det var inget jag panikade över då jag, som tidigare nämnt, vet med mig själv efter 1 års tävlande att det är under sista veckan som ”the magic happens” och att hålla lite vätska innan dess kan snarare vara en fördel och bra skydd för kroppen som antagligen är sliten. Men det är själva jämförelsen som är intressant. Likaså nu efter – det har nu gått 5 veckor – 5 veckor av uppblåsthet – vätske-rebound och massa andra symptom, vissa riktigt jobbiga och tunga, som hägrat i min vardag – vissa har varit så illa att jag tog kontakt med min läkare och nu har varit under utredning sedan i somras för attt se så att det inte är något annat som spökar. Och det är inte förrän nu som jag börjar känna att kroppen hittar tillbaka och jag börjar känna mig bättre på vissa plan. Men det tog bra mycket längre tid. Och det är bra att jag ”pausar” här. För hur mycket mitt psyke än hade varit redo att hoppa på en ny diet så hade min kropp aldrig hållit. Och jag hade absolut gått upp med den sämsta formen. Den är trött och sliten och behöver långsiktig återhämtning. Så det är bara att ta hand om sig själv, på riktigt nu. Jag tror att om en månad – då är jag nog back on track. Sommaren innan min första diet var jag väldigt nöjd med min ”offseason” figur som hade några kilo fett på sig, men som var stark och såg vältränad, kvinnlig och toned ut – kilona satt liksom på ”rätt” ställen.. Och det är något jag återigen försöker eftersträva. Kosten har jag höjt successivt och jag ligger rätt högt på intag för att boosta upp mig nu, däremot börjar vikten stå stilla och det är väl också ett tecken lite på balans. Jag har verkligen inte varit rädd för att äta och vet hur viktigt det är att man inte faller tillbaka i diettankar – då förstör man hela grejen med ”att låta kroppen återhämta sig”. Dock har kroppen haft problem med ”nya” livsmedel och mängden – motarbetat mig med alla symptom 😉 men börjar ge med sig!!

men så uppstår ju såna här saker som att nu har jag ett projekt på gång på torsdag och direkt kopplar hjärnan – ooooj men då får jag hoppa på en snabbdiet på en vecka nu då och ”toppa” formen så gott det går så man ser ”skaplig” ut. Men ärligt talat . jag slängde den tanken i väggen rätt snabbt. Det är inte värt det – jag kommer att komma precis som jag är just nu – Fortsätta sträva efter att hitta den där ”balansen” med kost och vardag och träning och låta kroppen få återhämta sig. Om inte annat så för att representera en sund livsstil och en normal livsstil i fitnessvärlden – För det är INTE normalt eller bra för hälsan (både psykiskt och fysiskt) att gå runt rippad år ut och år in. Och det är inte något jag vill ge sken av att jag gör. Ibland har jag magrutor, ibland inte – och just scenformen – den har jag verkligen bara just där just då. Just nu hade jag faktiskt inte kunnat bry mig mindre – jag har faktiskt ingenting att bevisa för någon angående min form och hur jag ser ut och det finns inga krav på mig. Alla krav sätter vi oftast själva i vårt huvud.

Så jag välkomnar mina kvinnliga kurvor tillbaka och allt vad det innebär – väntar ut kroppen och återhämtning – Med fokus på att leva, må bra och göra det jag finner glädje av i livet! Som att snart slänga i sig måltid två innan ett saftigt benpass! 😉

Ta hand om er !

Puss & Kram

A

9 nov formen.jpg

Bild från imorse på formen. Vaknade upp med ett jäkla tryck (måste vara alla carbs igår! ) och magen var faktiskt hyfsat platt för första gången på väääldigt länge! En bra formdag på väldigt länge alltså. "Normala" människor tänker väl att man är i super form och att man har en störd fysisk självuppfattning. Men man får också tänka på att jag tävlat och vägt 5-6 kg mindre än detta. Men Idag vaknade jag upp och kände faktiskt på väldigt lång tid att kroppen börjar komma tillbaka – Som jag vill poängtera – jag ligger inte på någon diet för att "komma i balans och form" Utan jag tror snarare jag äter mer än många andra i förhållande till min lilla hydda – och det kan min pojkvän nog intyga 😉 Det jag menar är att ett tecken på att den har varit så jäkla sliten efter är att jag dragit på mig flera kilon vätska och en massa andra jobbiga symptom som äntligen börjar släppa och ge med sig! Jag är varken rädd för att lägga på mig vikt i fett eller har formnoja, men jag hatar att vara vätskig och uppblåst- det är varken fint eller bekvämt för mig och jag sliter inte på gymmet för att gå runt och se ut så- lite utdelning i vardagagen vill man faktiskt också ha och inte bara satsa mot att hålla en form man är nöjd över en enda dag – på tävlingen .