Formen före operationen i ett smaklöst inlägg

På ca ~75kg tidigare iår såg formen ut såhär innan operationen:

image.jpg

& för bara några månader sedan i somras opererade jag bålen & pattarna (sydde ihop magmusklerna lodrätt & la in 0,5L silikon i varje bröst). Detta gjorde såklart att jag låg sängliggandes under sommaren & assisterades tom till toaletten efter att ha slutat kissa via kateter.

Magmusklerna var så åtstramade att jag inte kunde gå, sitta eller ta mig upp från en stol själv. När jag gick så lite som till toaletten höll jag mig på benen genom att hålla hårt i någon med överkroppen böjd 90 grader med huvudet mellan benen i princip. Om vi inte skall missa detaljer så kunde jag inte sträcka mig för att torka mig själv utan det fick någon annan göra på mig (självständiga jag som alltid varit en stor tjej & aldrig ber om något).

På det hela var jag förstoppad i veckor & åkte tom in med ambulans till akuten efter att svimmat av trots att jag låg sovandes. Detta var pga förstoppningen (morfinet orsakat) & de fick tömma mina tarmar en hel natt (förstoppning kan orsaka förgiftning om det inte löser sig). En av sköterskorna påpekade tom min blogg & det hela gör det inte lättare när man ligger där alldeles sårbar & förlamad i överkroppen med skit som skall ur baken.

Hur som skulle jag självklart få en katastrof form efter kaoset i somras & gå upp 10kg fläsk

Jag var aldrig mentalt förberedd på hur mycket båloperationen skulle komma att påverka mig. Många dagar grät jag hej vildt & brast att "jag kommer aldrig mer kunna lyfta en vikt", att vara borta från gymmet under tiden som jag återhämta mig skapade kaos i psyket & gjorde mig väldigt ostabil. Jag minns hur jag insistera Sebastian till att sätta mig på stolen framför min stora spegel två tre veckor efter operationen, då jag själv inte kunde ta mig dit. Han förstod inte varför men hemska jag ville se mig själv, det tog två sekunder för tårarna att komma när jag väl satt där. Kändes som om jag vägde 120kg igen, svulllllllen som satan & det lyste deprimerad över hela kroppen.

Vad jag vill komma till är att det är väldigt lätt att tro att det är över efter operationsdagen men sanningen är att jobbet kvarstår först efteråt. & till er som mailar mig frågor kring operationen i egna funderingar på att göra en.

Mitt största tips är att fundera på om ni har råd & psyke att släppa rollen som fru, flickvän, mamma & även dig själv en tid efter operationen? Om inte så skulle jag avråda er att ge er in på den resan ännu. Har man en kropp som är van vid träning så bör man nog räkna med en seriös diet när man är på benen igen för att få snygga resultat då det kan komma som en negativ chock för kroppen att helt plötsligt "gå i ide". Dessutom skall man inte tro sig klara sig själv efter några dagar utan du behöver någon vid dig dygnet runt dem första 2-3 veckorna.

Många av er undrar även om det gjorde ont, jag låg nerknarkad i morfin i över en månad & inte ens det kunde döva smärtan. Stygnen känns inte, inte heller bröstoperationen men att nysa så att magmusklerna hoppa till fick mig att gråta.

Paradoxalt nog: Är det bland det bästa jag har gjort för mig själv & helt klart värt det (har varken barn eller annat ansvar än mig själv) Samtidigt har jag också haft lyxen att spendera 20-24h/veckan på gymmet nu för att bli av med alla kilona jag gick upp efter operationen.
Hade inte fått mina resultat annars. Det finns ingen operation som får dig att se fit ut, det kan bara god kost & träning ge dig.

image.jpg
image.jpg

Hittar ingen bild på hur förjävliga det såg ut strax efter operationen. Men i början av dieten med talangjakten såg det ut såhär & då hade svullnaden & allt lagt sig för det mesta, kontra 3 månader på diet. Efterbilden togs i förra månaden.

image.jpg

Nu är stormen över för mig, tack vare Talangjakten så har jag snart lyckats bli väck med nästan allt överskott jag drog på mig & det är jag evigt tacksam för.

När vi första gången åkte upp till Västerås på Talangjaktens första träff hade jag bandage & var tejpad från höft upp till brösten. Dessutom hade jag inte mycket psyke kvar till att "börja om" på nytt igen. Men tack vare all stöd jag fick i Talangfamiljen & den positiva pressen av det offentliga så lyckades jag!

Mitt mål är att iaf nå tillbaka till formen jag hade tidigare iår & det är fortfarande några veckor kvar så jag kör på med allt jag har just nu 🙂