Det tvistas om kolhydraters inverkan på människokroppen men vilken funktion fyller kolhydrater egentligen i människokroppen? Kan vi leva utan kolhydrater? Eller finns det någon tidsperiod innan det börjar märkas att dagens människokropp tar negativ konsekvens av kolhydratintag?
Behövs kolhydrater?
Kan vi leva på fett och protein?

Kolhydrater spelar stor roll för vårt välbefinnande och hälsa. Som du säkert vet finns det däremot inte bara en sorts kolhydrater. Raffinerat socker klarar vi oss utmärkt utan. Kostfibrer är ytterst väsentliga för vår hälsa.

Du har säkert hört påståenden om att endast fett och protein är "essentiella" och att vi klarar oss utan kolhydrater. Visserligen är det sant att kolhydrater inte är essentiella, vi dör inte om vi inte får dem, men de är mycket lättillgänglig energi framför allt för hjärnan och de underlättar upptaget av proteiner. Kostfibrerna binder gallsalter och bidrar till att sänka kolesterolvärdena i blodet. De fermenterbara fibrerna bidrar också till en bra tarmflora genom att ge näring till tarmbakterierna.

Man kan jämföra med att säga att mjälten inte är essentiell därför att man klarar sig utan den. (ena njuren, blindtarmen, lilltårna, ögonbryn är andra exempel). Trots allt har den en funktion, även om kroppen är så finurlig att den kan kompensera för ett eventuellt bortfall.

Så tänker jag kring kolhydrater också: det finns en anledning till att människor har utvecklat smaklökar för sött, och att vi tycker sött är gott! En kolhydratrik kost har gjort att vi kunnat överleva och lägga på oss skyddande fettlager för svältperioderna.

För mig verkar det omöjligt att genomföra randomiserade kliniska studier om hälsoeffekterna vid högre fiberintag därför att hälsoeffekterna förmodligen inte visar sig omedelbart. Därför måste studierna genomföras över längre tid, oftast som kohortstudier.

Här är en studie om sambandet mellan fiberintag och diabetes:
http://www.pinnaclife.com/assets/files/pdf/References/Heart_Disease/Fiber_JAMA.pdf

Här finns mer information om fullkornsprodukter med referenser:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Vuxna/Fullkorn/Fullkorn---fordjupning/

En gammal men intressant studie om blodtryck och kostfiber: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1597427/

Kan tillägga att alla behöver små mängder kolhydrater för att inte gå in i ketos - det räcker med 50 gram om dagen visserligen. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta den moderna fettdieten tex Atkins med tanke på fostrets tillväxtbehov. Ketos och acidosen det innebär kan vara mycket skadligt för fostret. Kolhydrater har alltså en viktig roll för tillväxt och utveckling.

Nej, jag tror inte jag behöver upplysa just dig om något, jag vill inte skriva dig på näsan heller. Det kanske är fler som läser dessa rader.

Mycket riktigt är de studier som finns epidemiologiska, inte randomiserade kliniska prövningar. Jag har svårt att se hur man skulle kunna genomföra sådana studier med tanke på att de hälsoeffekter vi talar om kanske är diffusa och med verkan över decennier.

Samma sak med rökning. Genomför hur många kliniska undersökningar du vill under säg en månads tid och se hur många som utvecklar KOL eller lungcancer...

Trots det kan vi se att rökning är klart hälsofarlig.

Vad gäller kosthållning så kommer vi aldrig kunna säga att just en enskild faktor är den allra viktigaste för god hälsa. Det finns för många variabler. Allt vi har är indicier, och jag tror att det hela pekar mot att kostfibrer påverkar hälsan i positiv riktning. Tack för ordet.

Finns det studier där oberoende forskare tagit fram konkreta fakta kring kolhydraters roll på människokroppen?

Jag menar, det är ju faktiskt väsentligt att argumentera med forskares rapporter, men frågan finns också om det spelar någon roll om det finns forskare som pekar på en fördel med i detta fall kolhydrater i näringen. Hur kritisk ska man vara till fördelar/nackdelar kring vadsomhelst näringsforskare egentligen kommer fram till.....?

Going a bit off topic here......men det är min tråd.....:emo-thumb

Det är väl allmänt erkänt att fiberfattig kost gör oss förstoppade och jag skulle nog våga säga att bara det gör fibrer ytterst vässentliga för hälsan. Sen syntetiserar ju bakterierna i tjocktarmen kort kedjiga fettsyror (från substratet fibrer), som anses ha en positiv verkan för hälsan (bl.a. tjocktarmens).

Det är svårt att som icke insatt eller van kritisk granskare av studier, dra klara slutsatser av resultaten. De duktiga forskarna själva skriver ju alltid väldigt ödmjukt och ger utrymme för lite tolkningar i sina konklusioner.

Diskuterades en del om rökning här i tråden och jag kom att tänka på den här artikeln som jag läste för ett par dagar sedan och därmed tänkte dela med mig av.
Den visar ju på att man med hjälp av forskning lät kan vinkla allt och påvisa samband som inte håller i praktiken.

http://blogs.plos.org/obesitypanacea/2011/11/21/cigarettes-may-be-useful-for-distance-runners-or-how-to-prove-anything-with-a-review-article/#.TsqGtjTYzoI.twitter

Förstoppning "botas" ofta genom ett fibertillskott, kan ju nämna ett exempel: En sjuksköterska på ett äldreboende i Pajala märkte att de flesta av hennes patienter led av förstoppning, hon prövade sig då fram till en gröt (sedermera kallad Pajala gröten) som bestod av havregryn, kli, russin, katrinplommon och aprikoser. Gröten var god, så det var inga problem att få de äldre att äta den och patienterna var inte längre förstoppade. (källa Jonas Johnssons bok - GRÖTBOKEN)


När det gäller magproblem av fiberrik kost, så kan jag tänka mig minst 4 orsaker:

1. Man går från fiberfattigkost till en fiberrik direkt, då får man mycket gaser i magen, går man över till fiberrik mat lagom fort, så blir besvären med gaser, betydligt mildare.

2. Fiberrik mat kräver vätska, dricker man inte tillräckligt under dagen kan man bli förstoppad.

3. Fiberrik mat kräver att man tuggar ordentligt, så att lipas blandas in i maten redan innan magsäcken och att den dessutom finfördelas. Många västerlänningar tuggar inte maten ordentligt och då kanske det inte är så konstigt att magen får problem med att smälta kolhydraterna i en fiberrik kost.

4. Man har levt på raffinierad föda så länge, att matsmältningen inte klarar att ställa om sig till fiberrik kost.

Kolhydrater är bra för intensiva ansträngningar och lugn på hjärnkontoret. Mängderna kolhydrater kan vidare diskuteras men 100-150 g om dagen är generellt sett en siffra jag sett som en lägre "maintenance" som är hållbar och dessutom håller dig ur ketos. Högre intensitet och frekvens kräver uppenbarligen mer kolhydrater.

Sedan blir en del människor stressade/deprimerade/oroliga av mindre kolhydrater i kosten; var gränsen går i gram är individuellt och handlar om vilka serotoninnivåer en individ mår bra av. Ju lägre du går med kolhydraterna, vilket även accentueras av en proteinrik kost och eventuell fasta och kaffe och vad man nu har för sig, desto mer aktiveras sympatiska nervsystemet med katekolaminer (många människor upplever pigghet av LCHF t ex). Jag tror för övrigt att få människor mår bra av extrem lågkolhydratskost eller kroniska stresspåslag i längden av ovannämnda anledningar, då jag tror att stressen på sikt påverkar andra saker i kroppen negativt; testosteron/kortisol, tyroid-hormon etc.

En tumregel är helt enkelt att äta kolhydrater efter intensitet och lägga sig kring 100-150 på väldigt lugna dagar; närmare 150 g om man vill "gardera" sig och vet med sig att man inte mår tiptop på LCHF och dylikt.

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=231770&referer=as

Barn behöver kolhydrater för normal tillväxt. Jag blir galen på idioter som experimenterar på oskyldiga barn.

Om du är intresserad av vad kolhydrater gör med kroppen och vad kroppen gör med kolhydrater så har jag skrivit ett blogginlägg på ämnet:
http://meramuskler.blogg.se/2011/august/om-kolhydrater-och-nattarbete.html

Vad gäller huruvida kroppen behöver kolhydrater så tåls att nämna att hjärnan endast kan använda kolhydrater som energikälla, vilket enligt mig är ett rätt så tydligt tecken på att Ja vi bör äta kolhydrater. Däremot är kroppens förmåga att tillgodogöra sig kolhydrater varierande beroende på vilken tid på dygnet det är (som ni kan läsa i blogginlägget). Svårast har kroppen det nattetid och därför bör nattarbetande inte äta kolhydrater under nattpasset.

Du läste inte naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet?

Offtopic, men seriöst orange bakgrund med röd och svart text?

Hjärnan fungerar dåligt på ketoner. Man blir slö, lättirriterad och har svårt att lösa uppgifter. Men ja, man överlever. För mig är överlevnad inte lika med välbefinnande och god hälsa däremot. Har ni själva tex. genomgått en överlevnadsövning med svältmarsch så kan ni nog intyga att man inte mår toppen under ketos. Minsta lilla tillskott av socker blir en boost för prestationsförmågan, framför allt psykiskt. Den mentala dimman försvinner.

Inuiterna lever under perioder på väldigt kolhydratfattig kost och mår bra av det, men kanske har de anlag för att klara kolhydratfattig kost bättre och det måste tilläggas att de ändå får i sig lite kolhydrater - kanske 50 gram om dagen vilket kan anses som gränsen för att undgå ketos. De äter torkade bär och sjögräs, och en viktig pusselbit är rå sällever som till skillnad från köttet innehåller små mängder kolhydrat (10 energiprocent).

Så till och med i den mest extrema dieten bland naturfolken förekommer kolhydrater, även om det bara är kanske runt 5 energiprocent.

Kolhydrater är alltså i praktiken helt nödvändiga för homo sapiens, om än inte i teorin...

Grundläggande baskunskaper, Eddie lilla! Vad består spekulationen i då?

var finns de vetenskapliga referenserna?

Extremt dåligt exempel att jämföra hur man mår på en överlevnadsövning på kortare sikt jämfört med en normal ketogen diet efter anpassningsperioden på energibalans.

I första fallet får man ju varken i sig tillräckligt med vare sig vätska, energi eller mikronutrienter samt att hjärnan ej anpassat sig till ketondriften, inte konstigt att man mår kass då.

Initialt så använder ju musklerna en hel del ketoner vilket sen avtar med tiden vilket då ger mer energi åt hjärnan samt att i en överlevnadsövning kommer ju även mycket av den bildade glukosen via glukoneogensen användas av musklerna då dessa aktiveras därav blir det även mindre av denna energigivare till hjärnan jämfört med en normal livssituation.

Även mineralbrist verkar spela in vid hur man mår på den ketogena dieten.

Lite om detta, http://www.bodyrecomposition.com/nutrition/mixed-brain-fuel-qa.html

Inte för att jag förespråkar ketogena dieter men ändå...

Hej igen, det verkar som att vi inte diskuterar samma saker. Trådskaparen undrade om vi behöver kolhydrater, om vi kan leva utan dem. Jag förklarade att vi kan överleva utan, men att det kanske inte är så bra vare sig för hälsa eller välbefinnande.

Begriper inte hur ni kan få det till kritik mot LCHF. Då äter man ju kolhydrater. Det går utmärkt att leva på LCHF.

"Eddie lilla" var lite pinsamt att du skrev

Öh, glukoneogenes? ketonkroppar?

Men du vet ju själv att LCHF innebär extremt lite kolhydrater, som knappt kan räknas. Att säga att man äter kolhydrater när intaget är t ex 20 g kolisar om dagen, är ju rätt onödigt. De där 20 g kommer inte att göra någon egentlig skillnad mot 0 gram när det gäller parametrarna för mående du räknade upp. Det är i stort sett lite broccoli, spenat etc.

Och nu menar du alltså att det inte funkar att leva på 0 g kolhydrater om man ska vara glad och nöjd men om man höjer intaget till 20-30 så fungerar det helt plötsligt?

I så fall är du ute och cyklar.