Eftersom jag pratat med Damir om att kommentera här så antar jag att det är okej att göra det.
Börjar med marklyftkommentarer. Vikterna är förstås en aning för lätta för att man ska kunna se hur tekniken fungerar i verkligheten. Å andra sidan gäller det att börja med förhållandevis lätta vikter, då en del av tekniken är annorlunda, så att den gamla (kanske automatiserade?) tekniken kommer automatiskt på tunga vikter (innan den nya är inlärd). Dessutom beshövs ett sort antal lyckade lyft för att nöta in ny teknik.
Det viktigaste att ändra i marklyft för dig är - när man ser på de gamla filmer jag fick se hemma hos Damir förra veckan - är att du ska få med benen mera i starten. Som så ofta är starten A och O i ett bra marklyft.
De lyft där du börjar med låg höfthöjd är teknikst dåliga. Orsaken är mycket enkel. Om man börjar ett marklyft med för låg höfthöjd - vilket inte är helt ovanligt - får man inte benen med alls i starten, höfterna stiger till rätt höfthöjd, och man börjar draget med den personligt rätta höfthöjden, vilket leder till att man är "för parallell" i kroppen. Detta var just det som hände. Det finns en teknik där man börjar med för låg höfthöjd, höjer ganska långsamt till rätt och börjar draget (detta är för att undvika den döda starten, dvs få lite rörelse redan innan draget börjar). Den tekniken är inte så lätt att lära in, och eftersom de följande serierna såg hyfsade ut är det onödigt att försöka.
För att få benen med mera i start borde du vara något längre bakåt jämfört med skivstången än du var i dina gamla filmer, där marklyftet blir ett rent rygglyft, där du dessutom har för bråttom i starten (sannolikt för att få mer fart/rörelse från början). Genom att hålla axlarna i linje med stången (inte framför den) hindrar man att man blir för mycket över stången, och det verkar du lyckas med i dina serier på filmen här i journalen. Bra så, alltså.
En teknikdetalj påverkar ofta ett antal andra. Risken när man blir mera bakom stången är allltid den att höfterna kommer för långt bakåt i jäförelse med stången. Då är man "utspridd" för långt framåt-bakåt i förhållande till stången. Det jag kallar "samlad styrka" är alltid mest fördelaktigt styrkemässigt, dvs att "ingen kroppsdel" är för långt framför eller för långt bakom stången. Det bästa skulle vara att hela kroppen skulle vara precis i linje med stången, men det är omöjligt, ingen kan vara byggd på det viset. Du lyckas bra, dina höfter blir inte för långt bakom stången.
Då återstår två risker till som man måste undvika. Det första är att inte kröka ländryggen för att bli tillräckligt nära stången. Det ser först ut som om du skulle kröka ländryggen, men sedan spänner du till ordentligt. Bra.
Den andra risken, som inte är direkt sammankopplad med att var amera bakom stången är att du kan blir för parallell i kroppen jämfört med stången, så att det blir ett rygglyft ändå. Det ser också ut att bli så först, men just innan du börjar draget, så har du ändrat startposition så att den är bra. Du verkar spänna höfterna och få med benen i starten, vilket är bra. Du verkar också få "axlarna lösa", vilket gör att ditt drag blir kortare än på dina gamla filmer, där du spänner axlarna för mycket i starten. Stången verkar också löpa nära (fast i) benen, precis som den ska.
Jag kan inte se handens placering/greppets bredd på filmen. För säkerhets skull, kom ihåg att armen inte ska vidröra låret i startögönblicket, det ger onödig friktion.
Du tar tid på dig att inta en bra startställning, och det är bra. Men mellan repsen hamnar du därmed att stå ofördelaktigt länge framåtböjd med böjda ben, vilket tar på krafterna. Du skulle nog vinna på att helt stiga upp mellan varje upprepning.
Men i stort har ni lyckats arbeta fram en markteknik som kan ge bra resultat på tyngre vikter, förutsatt att du hinner nöta in den tillräckligt.
