Fear of the dark

Låg och funderade igår på varför så många har så höga krav när det kommer till tävlingsdebuten och varför är det så svårt att ta det där steget å anmäla sig till en tävling?

När jag kliver upp på scenen, hoppar upp i chinsräcket, dipsställningen eller på roddmaskinen/hinderbanan så tävlar jag ALLTID mot mig själv!

Jag vet vad jag gjort på träning och presterar jag lite bättre på tävlingsdagen så är jag grymt nöjd!

Blir nästan aldrig besviken eller arg om det går dåligt, jag älskar att tävla och träna helt enkelt 😛

Att tävla på varje pass är ett måste då jag är en tävlingsmänniska och det ser jag bara som en utmaning att kunna pressa mig lite mer och lite mer finns varjejämt! (är faktiskt ingen dålig förlorare)

Jag tycker inte att man ska vänta med sin tävlingsdebut utan bara köra. Hitta en tävling som passar och sedan så är det bara att toppa din optimala form fram tills du kliver upp på scenen, gör du det så har du lyckats! Sen om du vinner eller bara få stå på scenen i 5 minuter spelar ingen roll, säger som MR Rahim – Det är träningen och dieten fram tills man kliver upp på scenen som är det roliga, tävlingsdagen är bara en bonus. Men inte bara en bonus utan en motivationshöjare som är svår att förstå om man aldrig har tävlat förut!

Så alla ni som har funderat på att tävla men vågar inte ta det där steget, våga misslyckas och anmäl er! Satsa 100% och kliver ni upp på scenen så är ni vinnare hur det än går!

Själv ska jag debutera i Crossfit i år, grymt roligt ska det bli! (kommer att satsa 100% på AF men lägga in CF en dag i veckan)

rookie.jpg

Längtar efter hinderbanan!