- This topic is empty.
-
Posts
-
Jo, jag läste i en annan tråd om hur någon skrev att de feta får skylla sig själva. Endel har den inställningen.
Jag själv blev för ett par år sedan sjuk i psykos och blev tvungen att ta antipsykosmediciner, och de har den effekten att man blir tjockare och man har skitsvårt att bränna fett. Jag trodde inte att det skulle vara så, men så är det tydligen. Nu när jag kör samma diet som jag gjorde förr så blir jag ändå inte hälften så hård. Jag blir helt enkelt inte hård, oavsett hur jag äter eller tränar. Jag är inte direkt fet, men har kanske 5kg mer fett än jag skulle ha i vanliga fall.
Så, hur många andra därute äter psykosmediciner eller andra mediciner som är ännu värre för fettbildning. Säkert en hel del. Så man ska inte vara så snabb på att döma en fet person som en slö fuck. Ville bara säga det.
purepower wrote:däremot kan man tycka synd om de barn som föds upp av skräpmat för att föräldrarna äter det.Så bra sagt! jag blir så jävla förbannad på sånt.. barnen är runt 1-3 års åldern och är så tjocka att dom knappt kan gå! vill bara gå fram till deras päron och säga för fan asså sluta ge era barn den maten/godis som ni gör… ser ni inte hur barnet ser ut?….
Det är ju helt sjukt hur en del tänker….Problemet när man väl börjat ge barnen godsaker är ju oxå att det är svårt som förälder att säga nej. Alla vill ju innerst inne göra sina barn lyckliga, och dom föräldrarna gör barnen lyckliga för stunden istället för att ta konflikten. Mycket tragiskt.
gymmaren wrote:rätt tänkt men när det gäller folk som knappt kan gå för att dom är feta så kan man nog knappast skylla på mediciner och gener.Man kan vända på det också och anta att ingen utan genetiska förutsättningar för fetma BLIR så fet trots en obesogen miljö.
Många blir överviktiga och feta pga en ohälsosam livsstil (där dock en hel del psykiska faktorer bör räknas in som komplicerar bilden för den som vill spy galla över ”odisciplinerade tjockisar”) men de som når den graden av fetma som du beskriver har sannolikt gener för det.
Hursomhelst förenklar den som säger att det bara är ”ryck upp dig för fan!” som gäller för alla. Vissa idioter hävdar fortfarande det men det bygger sannolikt på någon form av behov att få känna sig bättre än andra.
Om våra gener är orsaken till den fetma som vi ser i västvärlden idag hur kommer det sig att vi är feta nu men bara för 50 år sedan var vi smala? Våra gener har ju inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren. Det som däremot har förändrats är lättillgängligheten på sjukdomsframkallande och fetmabildande mat. Västerlänningar är faktiskt bäst anpassade till typisk västerländsk kost sett till hälso- och fetmasynpunkt.
Baronen wrote:Om våra gener är orsaken till den fetma som vi ser i västvärlden idag hur kommer det sig att vi är feta nu men bara för 50 år sedan var vi smala?Ingen säger att det är orsaken. Men den som HAR genetiska förutsättningar blir givetvis mer känslig för en obesogen miljö.
För att bli alkoholist måste man konsumera alkohol. Med genetiska förutsättningar för att lättare utveckla alkoholism är risken större om man ofta kommer i kontakt med alkoholen än om man inte gör det. Samma princip.
Jag lider troligtvis utav Hyperteroes (galen ämnesomsättning). Ca 10% högre fettförbränning än en normal.
Har aldrig kunnat lägga på mig vikt oavsett hur mycket jag ätit, oavsett hur dåligt.2007 gick jag in i väggen och började käka Mirtazapin (antideppresiv). Gick upp 10kg på 4månader. Fet som en gris blev jag.
Slutade med dem och gick ner 10kg på 3mån.
Fick A.D.D diagnos och Ritalin utskrivet (amfetamin) gick ner ytterligare något kilo.
Började käka bättre och träna, har gått upp 5,5kg på knappt 4mån. Äter ca 3500kalorier/dag och väger nu 68kg. Man kan räkna med att jag har ca 13-14% högre fettförbränning än en normal. Jag blev rippad på 3500kcal+2 gainer per dag (350kcal/st).
Summan av kaddemumman. Man BLIR fet av antidepp oavsett genetik! Och man kan gå upp i vikt även med Hypertereos men det gäller att äta konstant, ca varannan timma. Tur man har ett jobb som tillåter det.
phonic wrote:Jag lider troligtvis utav Hyperteroes (galen ämnesomsättning). Ca 10% högre fettförbränning än en normal.
Har aldrig kunnat lägga på mig vikt oavsett hur mycket jag ätit, oavsett hur dåligt.2007 gick jag in i väggen och började käka Mirtazapin (antideppresiv). Gick upp 10kg på 4månader. Fet som en gris blev jag.
Slutade med dem och gick ner 10kg på 3mån.
Fick A.D.D diagnos och Ritalin utskrivet (amfetamin) gick ner ytterligare något kilo.
Började käka bättre och träna, har gått upp 5,5kg på knappt 4mån. Äter ca 3500kalorier/dag och väger nu 68kg. Man kan räkna med att jag har ca 13-14% högre fettförbränning än en normal. Jag blev rippad på 3500kcal+2 gainer per dag (350kcal/st).
Summan av kaddemumman. Man BLIR fet av antidepp oavsett genetik! Och man kan gå upp i vikt även med Hypertereos men det gäller att äta konstant, ca varannan timma. Tur man har ett jobb som tillåter det.
Tveksamt att du lider av Hypertyreos, då hade du fått behandling och medicinering. Hög ämnesomsättning antagligen, vilket hänger ihop med ADD och dess medicinering. Har själv samma problem och håller mig i knallform på ca 7000 kcal.
- You must be logged in to reply to this topic.
