Hör kanske inte till denna tråd, men hittade detta om IGF-1,

"Höga halter av tillväxthormonet IGF-1 ökar risken för prostatacancer. Det är slutsatsen av en Umeå-studie som redovisas i senaste numret av Journal of The National Cancer Institute.

En studie av blodprover från Medicinska Biobanken vid Norrlands universitetssjukhus av 149 män som utvecklat prostatacancer och en kontrollgrupp med 298 män utan cancersjukdom, visade att nivåerna av insulin-like growth factor 1, IGF-1, var högre hos de män som utvecklade prostatacancer. Risken för denna cancerform var 50% högre för männen med de högsta halterna av IGF-I i blodet. För de som både var under 59 år och hade höga halter av IGF-1 var risken för prostatacancer fyrfaldigt ökad. "

jag tror att man får träningsverk för att muskeln inte är van vid övning / vikt..
om man inte får det kan det bero på att du inte tagit i hårt eller för att muskeln e van vid denna vikt / övning.. för att få träningsverk ska man chocka muskeln t.ex byta övningar då och då, köra lättare / tyngre ( det är detta som leder till muskeltillväxt )
iallafall efter mina erfarenheter så är det så..tränar du en period med samma vikt / övning får du ingen träningsverk till slut..

Har en fråga angående träningsvärk av graden ett och två. Vad beror det på att denna träningsvärk uppstår vid olika tidpunkter för olika personer? Vad jag antar är vanligast är att få träningavärk 2 dagar efter eller iaf mer än 24 h senare. För mig uppkommer det direkt dagen efter eller på kvällen om jag tränar tidigt under dagen. Syrran har likadant. Kan det vara genetiskt? Återhämtar sig kroppen snabbare om man får träningsvärken snabbare? Vore ju trevligt isf

En till fråga till er som menar att träninsvärken enbart är av ondo. Menar ni att ni aldrig får träningsvärk? Kan ni öka vikter/reps etc. utan att känna av det senare?

Om jag adderar lite vikt vid varje träningstillfälle, alternativt byter övningar så borde det alltså klaffa... Jag upplever inte att jag får någon träningsvärk om jag tex kör på 70 kg i bänk gentemot 65 i passet innan... Jag tror dock att tunga övningar med långsam negativ fas (?) ger mer träningsverk, tex knäböj, benpress och liknande. Borde man då köra även bänk med mycket långsam negativ fas, jag vet att man skall gå långsammare på tillbakavägen än upp, skall man överdriva detta i strävan efterv träningsvärk då med en bieffekt att man ej klarar lika många rep på vikten i fråga?:what: Bartoll du verkar ha fetkoll

Mycket intressnat att läsa bra skrivet :emo-thumb

Jag har tränat kroppsbyggning på amatörnivån i många år.
Jag gillar mycket denna sport, det är mycket stora utmaning att få ökad volym. För en konstnär är det lättare att lägga på en extra lera på statyn än själva kroppen, detta sa Arnold på filmen "Pumping Iron" !
Okey, nu ger jag in på denna högintressanta debatten!

Jag har ett behov av träningsvärket ! Är det ett slags drog ?
När man tränar regelbundet under ett långt tid blir det inga träningsvärk längre, jag har då under tiden ökat i volym fint, men hamnat på ett läget där jag orkar inte att öka vikterna mera, samma vikt hela tiden, dvs inga viktökningar o samtidigt slut på träningsvärk. Jag vill ströva efter träningsvärk. T.ex. min beceps har ingen träningsvärk längre, jag kämpar o kämpar, men inget effekt (ingen träningsvärk) Då attackerar jag biceps mera reps och varierande utförande, då får jag träningsvärk. Sedan ser jag mer volym av min biceps när den fått vila från träningsvärket.De så kallas experterna kan påstå att undvika lätta träningsvärk är bra. Jag håller inte med ! Skaffa lätta träningsvärk är bra för att få volymen ! Det får inte bli utan träningsvärk när kroppen blivit van vid månader av träning.Det ska strävas efter att lura kroppen att framkalla celldelning i muskel hela tiden, genom att låta muskel arbeta med olika belastning (variera träning) Sjävklart ska träningsvärk uppkomna efter det:emo-thumb
Om jag är påläst om detta ämne, nej, men genom att lära sig av min kroppens reaktioner har jag anpassat träningen efter det. Men jag är lyhörd av er. Det är detta forum till för det

Om jag är påläst om detta ämne, nej, men genom att lära sig av min kroppens reaktioner har jag anpassat träningen efter det. Men jag är lyhörd av er. Det är detta forum till för det [/QUOTE]


Skönt att det finns folk som fortfarande lär känna, lyssnar på sin kropp och inte bara strävar efter läsa sig till all kunskap. Visst är det bra med forskning men nya rön dyker upp hela tiden och det som är sanning i dag behöver nödvändigtvis inte vara det i morgon. :emo-thumb

Gosh, som brukar vara både kunnig och saklig har i den här tråden missat några avgörande aspekter:

1. Han har ett hypoteiskt resonemang runt kring evolutionsteori vilken, i just det här fallet, lider gravt av önsketänkande. Därmed inte sagt att jag inte tror på Darwin eller att sättet som Gosh resonerar på är osakligt.

2. Förutsättningen i resonemanget är att DOMS uppstår som en önskan av kroppen att inte belastas. Det kan äga sin riktighet, men förklarar inte alls varför DOMS uppstår långt efter (ett till två dygn) det att ansträngningen är slutförd. En förväxling av inflammation som nästan alltid uppstår inom timmar efter ansträngning får man förmoda?

3. Följdriktligen stupar även "kroppens önskan"-resonemanget på det att DOMS de facto avtar vid ansträngning och till och med helt försvinner eller i alla fall lindras. Jämför gärna det mot trauma eller inflammationer som tilltar vid direkt ansträngning.

För närvarande är det ingen studie som kullkastat den vid Umeå Universitet och trots att den saknar dignitet eller har testats av andra auktoriteter så bör man lägga i korgen att just Umeå Universitet ligger väldigt långt framme i radiologisk muskelforskning. Kanske den inte klarar forskarvärldens argusöga, men för närvarande är den det mest insiktfulla svaret på DOMS-gåtan.


Lizard

Jag har fått för mig att träningsvärk får man (endast?) av negativ (heter det så?) belastning, dvs. när man håller emot.

Av mina 16 års erfarenhet av träning på elitnivå (hockey, bandy, fotboll, slalom) drar jag denna slutsats.

Varje gång man haft ett uppehåll på några veckor och drar i gång igen med träning så spelar det ingen roll hur hårt och vad du kör för att det skall resultera i träningsverk, och då snackar vi steg 3 träningsverk oftast....
Efter några veckor försvinner det. Detta kan bero till stor del på att man inte är rätt förberedd oxå, mat, sömn etc. (Lätt att slappna av efter en hel säsong)
När man sedan efter drygt 1 månad ändrar och ökar dosen träning eller ökar belastningen så kommer träningsverken tillbaka..osv...osv...
När man sedan tränat i 3-4 månader så skall det till mycket extrem förrändring i upplägget för att träningsverken skall komma.

Man kan dock få bra med träningsverk av massage istället...

Slutsats: Jag är övertygad om att träningsverken är någon form av muskel-förberedelse, anpassning för ny belstaning av samma art.
Gör du något oväntat, vad det än må vara så kommer träningsverken igen.
(Jag fick träningsverk sist jag spelade Playstation i 2 timmar)

hahahahaha

Människan är inte anpassad ens till slås med tigrar eller vad någon skrev. Den allra största delen av födan under stenåldern kom från samlande av växer, rötter osv.

Ji-Guo Yus avhandling på Umeå universitet skiljer inte på träningsverk och riktig DOMS som Bartoll verkar göra. Inte enligt den sammanfattning jag läst i alla fall. Där skriver man om DOMS: "symtomen varierar från lätt ömhet till allvarlig och rörelsehindrande smärta". Är Bartolls indelning av grader av träningsverk underbyggd eller dina egna erfarenheter från praktisk träning?

Någon skrev att det känns mer logiskt och smärtan kommer från nedbrytning underträning än av uppbyggnad. Det kan ju iofs vara sant. Men hur förklarar man då att man kan träna lätt med träningsvärk och då tom minska smärtan?
Då tycker jag Ji-Guo Yus avhandling är mer logiskt då det gäller träning när man har träningsvärk. Om musklerna vore trasiga av nedbrytning borde det ju logiskt sett göra göra ont, förvärras vid träning med träningsvärk.
Yus teori rimmar bättre med det fenomenet:
"Det rör sig alltså inte, som man tidigare trott, om en skada på utan snarare en förstärkning av muskelfibrerna. Det förklarar också det faktum att ytterligare träning inte förvärrar besvären vid DOMS."

Enligt en svensk studie lett av landslagsläkaren Sven Jönhagen så har dom via microdialys hittat ett neuropeptin som heter CGRP som förekommer vid träningsvärk. Detta peptin skapar själva smärtan i muskeln då det är en smärtmediator(Vid injektion i en muskel av detta ämne skappas smärtan av träningsvärk).
Dessa neuropeptider är även med i själva uppbyggnaden av proteinet i musklerna.

Visste inte att läkarna hade ett landslag

Korrekt.

Postar ett litet utdrag ur senaste Läkartidningen som nog kan vara intressant för många:

"NYA RÖN

Träningsvärk minskar inte genom stretchning

Britta Lindström
docent

Gunnevi Sundelin
professor; båda institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet
I en nyligen utkommen Cochraneöversikt har en metaanalys visat att det saknas bevis för att stretchning hos unga, friska individer skulle vara en bra metod för att förebygga träningsvärk. Resultaten visade också att det inte hade någon betydelse för smärtintensiteten om stretchningen utfördes före eller efter avslutad aktivitet.
Genomgången baserades på studier som alla ansågs uppfylla kriterier för att betraktas som kvalitetsmässigt hållbara. Smärtan mättes genomgående med visuell analog skala (VAS), vilket möjliggjorde en metaanalys med följande evidensvärdering: I nio av de tio studierna genomfördes både interventionen och stretchningen under kontrollerade former i laboratoriemiljö. Positivt med laboratoriemiljön var att man kunde kontrollera stretchningens utförande. Man kan ha invändningar mot det specifika sättet att åstadkomma träningsvärk, som kanske inte är helt överförbart till praktisk verklighet. Den stretchning som används i olika sammanhang sägs kunna förebygga bla skador, minska smärta och öka rörlighet. På 1960- och 1970-talen fanns uppfattningen att muskelsmärta berodde på muskelspasm, och stretchning användes då i tron att man kunde minska och förhindra träningsvärk. Det visade sig vara en felaktig teori.
Senare forskning har visat att extrem förlängning av sarkomererna i muskelfibern kan orsaka smärta/träningsvärk. Om detta är fallet skulle stretchning i syfte att öka antalet sarkomerer i muskelfibern eller åstadkomma en förlängning och anpassning av senstrukturer vara gynnsamt enbart hos personer med mycket strama muskler. Stretchning skulle då behöva upprepas under månader till flera år.
Slutsatsen är att stretchning inte förhindrar eller lindrar träningsvärk. Ytterligare studier för att förstärka evidensen anser författare inte vara nödvändigt. Det är dock viktigt att påpeka att litteraturgranskningen inte belyser stretchningens betydelse för att förebygga skada, för att utföra rörelser eller för att åstadkomma välbefinnande.


Herbert RD, et al. Stretching to prevent or reduce muscle soreness after exercise [review]. Cochrane Database Syst Rev. 20074):CD004577."

Är det endast jag som tycker att kyla och värme har en påverkan på träningsvärken?

Jag känner att jag får mycket mer träningsvärk på vintern än på sommaren.
Om du tex, lägger ett varmt föremål där du har träningsvärk så släpper den ett litet tag, det får mig att tro om du sover kallt eller liknande så kan du ha större chans att få träningsvärk.

Är det bara jag som tycker träningsverk är otroligt skönt?

läste detta nu precis, tänkte att jag skulle dela med mig av länken iaf.. finns nog ett antal personer här som är skeptiska till fakta från aftonbladet eller dylikt men verkar ju vara en professor som har koll iaf

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article3773604.ab

Ja eller så läste dom det här inlägget för ett år sedan:

Postar ett litet utdrag ur senaste Läkartidningen som nog kan vara intressant för många:

"NYA RÖN

Träningsvärk minskar inte genom stretchning

Britta Lindström
docent

Gunnevi Sundelin
professor; båda institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet
I en nyligen utkommen Cochraneöversikt har en metaanalys visat att det saknas bevis för att stretchning hos unga, friska individer skulle vara en bra metod för att förebygga träningsvärk. Resultaten visade också att det inte hade någon betydelse för smärtintensiteten om stretchningen utfördes före eller efter avslutad aktivitet.
Genomgången baserades på studier som alla ansågs uppfylla kriterier för att betraktas som kvalitetsmässigt hållbara. Smärtan mättes genomgående med visuell analog skala (VAS), vilket möjliggjorde en metaanalys med följande evidensvärdering: I nio av de tio studierna genomfördes både interventionen och stretchningen under kontrollerade former i laboratoriemiljö. Positivt med laboratoriemiljön var att man kunde kontrollera stretchningens utförande. Man kan ha invändningar mot det specifika sättet att åstadkomma träningsvärk, som kanske inte är helt överförbart till praktisk verklighet. Den stretchning som används i olika sammanhang sägs kunna förebygga bla skador, minska smärta och öka rörlighet. På 1960- och 1970-talen fanns uppfattningen att muskelsmärta berodde på muskelspasm, och stretchning användes då i tron att man kunde minska och förhindra träningsvärk. Det visade sig vara en felaktig teori.
Senare forskning har visat att extrem förlängning av sarkomererna i muskelfibern kan orsaka smärta/träningsvärk. Om detta är fallet skulle stretchning i syfte att öka antalet sarkomerer i muskelfibern eller åstadkomma en förlängning och anpassning av senstrukturer vara gynnsamt enbart hos personer med mycket strama muskler. Stretchning skulle då behöva upprepas under månader till flera år.
Slutsatsen är att stretchning inte förhindrar eller lindrar träningsvärk. Ytterligare studier för att förstärka evidensen anser författare inte vara nödvändigt. Det är dock viktigt att påpeka att litteraturgranskningen inte belyser stretchningens betydelse för att förebygga skada, för att utföra rörelser eller för att åstadkomma välbefinnande.


Herbert RD, et al. Stretching to prevent or reduce muscle soreness after exercise [review]. Cochrane Database Syst Rev. 20074):CD004577."

Bartoll: läst denna topic ett tag och finner det intressant med just träningsvärk då det är ett så omdiskuterat ämne.

Jag lägger inga personliga åsikter i detta men jag har lärt mig av Fawzi Kadi på Örebro Universitet (världsledande inom just detta ämne med muskler, sattelitceller etc) att träningsvärk inte är något av ondo för muskeltillväxt alls.

Enligt honom så fås träningsvärk av extrem belastning på musklerna (av vad de är vana vid) och tvärtom gynnar muskeltillväxt då musklerna bryts ner extra mycket.

Detta är något som också stryks av Ji-Guo Yu på Umeå Universitet. (så som jag uppfattat det)