Ledare: BODY & dopning – igen

I vår förra utgåva hade vi en artikel om dopning. Det är i min bok inte särskilt anmärkningsvärt. Vi lever ju alla liksom lite i skuggan av våra toppidrottsmäns eventuella bruk av prestationshöjande medel. Och inom gym- och fitnesskretsar har fenomenet fått än bredare förankring. Men vad som var desto mer förvånande är reaktionen från några av våra läsare. ”Pinsamt”, ”genant” och ”naivt” är bara några av de milt förebrående begrepp som hos en handfull läsare kunde utstötas: ”DUBBELMORAL!”…

Efter att noggrant ha tagit del av dessa synpunkter så är jag av uppfattningen att de som menar att vi inte är det minsta trovärdiga här både överanalyserar, misstolkar och även missförstår en hel del.

Ända sedan starten 1981 har vi haft samma uppgift: att göra en tidning för de som av olika anledningar gillar att styrketräna, och att till dessa servera både inspiration och information om hur de allra mest effektivt når sina mål. Det är det vi gör, och bara det. Vi har aldrig tillskrivit oss ett större ansvar än så, eller ansett att vi utrustats med ett högre kall än just det. Vi pysslar inte med rocket science, med djupsinniga spörsmål, eller ens saker som i världsligare perspektiv, faktiskt, kan anses särskilt viktiga. Istället ger vi människor stöd, tips och inspiration nog för att faktiskt komma iväg till gymmet, och att där genomföra sina träningspass. Jag kan inte se något ont i det, och därför känns det märkligt att vissa ur vårt eget skrå kunde ansamla så mycket tvivel till vad vi gör, och faktiskt också var vi står.

Det finns av allt att döma massor av dopningspreparat i omlopp därute. Vad som driver folk att ta den korta vägen till målet är säkerligen kopplat till flera saker, där brist på tålamod och respekt förmodligen är de mer framträdande. Vi har vid flera tillfällen, inte minst här på ledarplats, försökt resonera kring det tidigare. Rätt eller fel, så verkar det vara skrämmande många som faktiskt använder dopning idag. Och ur ett folkhälsomässigt perspektiv är vi självfallet emot dopning. Preparaten förändrar folks värderingar, förvrider egenbilder och flyttar tvivelsutan också fram människors toleranser för vad som är OK och vad som inte är det. Och även om folk gitter i det fullständigt, så är det dessutom olagligt. Bara en sån sak. Det är heller inte förenligt med tidningens grundidé. Man behöver helt enkelt inga dopningspreparat för att bygga sig en fysik att vara stolt och glad över.

Hur kan man då vända trenden? Ja, den skrämselpropaganda som via inte minst Dopningsjouren kablas ut i kvällspress och annat är tyvärr mer trolig att skjuta över målet, och därmed sakna både trovärdighet och relevans. Vår ”glättiga” artikel, som tycks ha väckt vissas inignationer allra främst, är faktiskt inget annat än en lättillgänglig och icke-moraliserande ansträngning att få folk att öppna ögonen kring detta en aning. Läser du artikeln igen så ser du säkert ingenstans att vi tycker att det varken är fel eller rätt. Vi upplyser bara läsarna om de vanligaste farorna med vad de som dopar sig håller på med. Även om vissa uppenbart anser oss diskvalificerade från att göra så, så känner vi att då vi har både koll på själva sakfrågan, och dessutom våra läsares förtroende, vem är då bättre skickad att göra så?

Ur ett idrottsligt perspektiv – finns det mycket dopning inom de sporter som återfinns i vårt bevakningsområde? Absolut! Har vi, och har vi haft atleter i tidningen som använder dopning? Säkerligen. Men oavsett vår hållning till dopning så kan vi inte utöva någon form godtycklig polisverksamhet. Är du tillåten att utöva din idrott, så är du självfallet välkommen att förekomma i vår tidning. Är du, oavsett anledning, istället avstängd från ditt idrottande så är det naturligtvis också vår policy att inte publicera bilder eller reportage med dig. Med det sagt så kan vi inte ha andra juridiska och moraliska normer än samhället i övrigt. Rätt och slätt innebär det att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Sedan kan både du och jag tycka och tro vad vi vill om hur det står till med de vi väljer att exponera i tidningen.

Jag respekterar naturligtvis även åsikter som inte överensstämmer med mina egna. Dock är det varken första eller, kanske än viktigare, sista gången vi bryter tag i denna oerhört komplexa fråga.

I dina växande musklers tjänst

Alex Danielsson,
Chefredaktör – BODY

Bild 325599

REDAKTÖREN LISTAR – INTE OK

1. Radhusrasismen
Nejdå, ingen bekänner sig till beskrivningen rasist. Men ändå används
ord i stil med ”neger” och ”blatte” med sådan vårdslöshet att man
baxnar. Det är både obildat och otidsenligt.

2. Undfly ansvar
Sno, spring, klottra, skräpa ner, och var gärna skränig. Nej, det är
inte antagningskraven till nästkommande generation. Men det skulle lika
gärna kunna vara. Kan man få be om en skärpning?

3. Ego
Det kan komma som en riktig haktappare, men du är faktiskt inte det
nav kring vilket jorden snurrar. Försök därför att bry dig lite mer om
andra än dig själv. Du kommer garanterat må super av det.

4. Rättigheter/skyldigheter
Väldigt många hinner inte längre än till det första ordet. ”Det här
har jag rätt till, så det ska jag ha…” Men om fler ägnade lite mer tid
åt att också fundera kring sina individuella skyldigheter, så skulle
alla ens ”rättigheter” också infrias per automatik.

5. Dåliga skor
Extremt störande.