Historien om ett långt och krångligt efternamn

Bild: Albert Busek. Santa Monica 1980 med Maria.

”Du måste ha en plan med ditt liv”, sa Arnolds far. ”Okej”, svarade Arnold, ”här är min plan. Jag ska flytta till Amerika, skaffa mig en utbildning, investera i fastigheter, bli skådespelare, gifta mig med en fascinerande och intelligent kvinna och innan jag är 32 bli inbjuden till Vita huset”. Det var ingen, inklusive pappa Gustav, som trodde att Arnold var riktigt klok. Du har sett för mycket film sa de.

  • 1968 kom han till USA.
  • 1970 förvärvade han sin första fastighet. En hus med sex lägenheter.
  • 1982 gjorde han sitt stora genombrott som skådespelare i Conan.
  • 1986 gifte han sig med Kennedyfamiljens Maria Shriver.
  • 1988 jobbade han tillsammans med USA:s president George Bush. Där hade Arnold i alla fall fel. Han hann bli 41 innan han blev inbjuden till Vita huset.

Den 30 juli 1947 fick den lilla staden Thal (som ligger dryga milen utanför Graz i Österrike) en ny invånare som sedermera döptes till Arnold. Lille Arnold växte upp tillsammans med pappa Gustav, mamma Aurelia och storebrorsan Meinhard. Pappa var polischef och trots den respektingivande positionen hade tjänstebostaden exempelvis inte rinnande vatten, toalett, centralvärme, kylskåp eller telefon.

Varje morgon var det Arnold och Meinhard som hämtade vatten och fick färsk mjölk från närliggande bondgårdar. Underhållningen som stod till buds för familjen Schwarzenegger var radio och sportaktiviteter. Pappa Gustav såg som sin uppgift i livet att fostra sina söner och det fanns ingenting som gjorde det bättre än idrott, ansåg han. ”Never be a wimpy guy who backs away from obstacles, because that’s life, overcoming obstacles”, lär enligt Arnold själv, vara pappans favoritfras. Arnolds favoritsysselsättning var att spendera sin fritid vid och i sjön Thalersee, som inbjöd till härliga bad på sommaren och skridskoåkning i fruset tillstånd. Det var just på den platsen som han många år senare, sittandes i en roddbåt, friade till sin blivande fru, Maria Shriver.

Thal både var och är en vacker plats, men man kan inte påstå att det direkt sprudlar av happenings och highlife. Här gick livet sin gilla gång, Utom för unge herr Schwarzenegger. Han var en av byns tonåringar som vågade tro på att livet omfattar mer än vad ögat skadar just för stunden. Efter att ha provat i princip varje idrott som fanns klev han 1962 in på ett gym. Föga anade någon att den gänglige en och åttio långa sjuttiokiloskillen som svajande stod på tröskeln i och med detta skulle skriva historia, bland annat som världens bästa bodybuilder.

Arnold, som vid denna tid gick på högstadiet, hade hittat sin grej: styrketräning. Han berättar: ”Jag kommer ihåg ett av mina första träningspass. Först cyklade jag 1,5 mil till gymmet och sedan tränade jag med vikterna som en vettvilling. När jag sedan skulle börja trampa hemåt ramlade jag av cykeln. Jag var så svag att jag inte kunde greppa handtagen ordentligt och benen skakade. Det blev till att leda cykeln ända hem.”

Nog för att pappa tyckte att det var bra att idrotta, men att stå och slita i ett gym sex dagar i veckan kunde han inte förstå. ”But it was my idea”, säger Arnold. ”I had made my first decision of my own, I started to have some control over my life”. Så när hans föräldrar tvingade sin ivrigt viktlyftande telning att lova att inte besöka gymmet mer än tre gånger i veckan byggde han ett eget av skrot i källaren.

Träningen resulterade, 1963, i en vinst i juniorklassen, ”Mr Österrike” (Steirer Hof Competition). 1964 blev han inkallad till militärtjänst. Få har tränat så hårt och målmedvetet som Arnold gjorde under denna tid. ”I drove tanks in the morning and then trained for five hours a day. It was heaven”, sa han 1993 i en intervju i ”The Hollywood Reporter”. 1965 vann han juniorklassen i Österrikiska Tyngdlyftningsmästerskapet.

Österrike var för litet och erbjöd för få tävlingsmöjligheter, varför Arnold började slänga blickar på grannlandet Västtyskland. Trots stränga förmaningar från far och mor, begav han sig snart dit med ett ihoprullat exemplar av tidningen Der Muskelbilder – drömmen om USA – under armen. Den 30 oktober samma år vann han i Stuttgart Junior Mr Europe. Under sin vistelse i Västtyskland träffade han Franco Columbo. Den lilla italienaren skulle, tillsammans med vännen Arnold, komma att totalt dominera den internationella bodybuildingscenen under 70-talets första hälft.

1967, bara 20 år gammal, vann så Arnold NABBA:s Mr Universe och blev den yngsta Mr Universe någonsin. Året efter inledde han med guldmedalj i tyska mästerskapen i styrkelyft. Senare samma år ställde han upp I NABBA Mr Universe Pro i London, varefter han direkt åkte till IFBB:s Mr International i Mexico. Han vann båda tävlingarna. Arnold lyckades inte knipa overalltiteln, den gick till Frank Zane. Dock var det många som lade hans namn på minnet, inte minst Joe Weider, som genast döpte honom till The Austrian Oak. En österrikisk jätteek alltså, som byggt sin fysik med monstruösa träningspass.

En av teknikerna han började använda tidigt var något han kallade dubbelsplitt-principen, med ett pass på morgonen och ett på kvällen. En muskelgrupp på morgonen, två på kvällen. Det såg han som en nödvändighet. Stor kropp från början kräver stora mängder träning för att utvecklas. Utmaning till bristningsgränsen var hans filosofi. I Tyskland tyckte alla naturligtvis att han var galen, själv var han ganska stolt över sin enorma träningsmängd.

Läs vidare i del 2…