Det är med en blandning av glädje och en känsla av tomhet som jag lämnade mina trappor idag. Det var sista stegen innan VM och jag kommer sannolikt inte att kämpa mig upp och ner för de där trapporna gång på gång igen.
Jag tänkte att jag skulle sluta på topp! Så det vart till att ta de sista trapporna med en stege på axeln. Nåt slags eldprov tröjfärgen till ära kanske 😛
Det vart en lång dag på jobbet och kom inte från Västerås förens kl 20.00. Enda fördelen med att jobba så sent är att det går fort hem till Sthlm. Iaf när gymmet stänger kl 22.00 och man vill hinna med både roddintervaller och träning på det. 45 minuter hann jag träna iaf och det gick kanske, tyvärr, som väntat efter en sån lång dag.
Rodden kändes iofs bra men chinsen och dipsen…. Alltså vart har min explosivitet och uthållighet tagit vägen!?? Nog för att träningen inte alls varit till den standard jag kanske är van vid på träningspassen med tanke på hur sena och korta pass jag hunnit träna senaste veckorna. Men att inte lägstanivån är högre nu skrämmer mig aningen såhär nära tävling. Bara till att hoppas att det är pga att jag är slutkörd och trött. Två dagars vila och en laddning på det här så håller jag tummarna för att formen infinner sig ändå. Det måste den bara göra!!!
Fick en ny morot av personalen på hotellet igår också, om jag tar en medalj så fixar de både plättar och våfflor åt mig när jag kommer tillbaka till Västerås 😀 ni som känner mig vet ju hur mycket jag ser fram emot pannkakor i veckorna så det var en BRA morot 😀 haha.
Som sagt, formen måste(!) infinna sig 😀
