Man ska inte gnälla, jag vet, men den senaste tiden har i hög grad påfrestat mitt allmäntillstånd.
Det började med vår reportageresa till Madrid. Förvisso skittrevligt och riktigt givande, men redan på väg dit började det – helvetet.
När jag skulle packa fotoväskan med kamera, mikrofon och allt annat jag behövde på resan så lyckades jag med konststycket att tappa mikrofonstativet rakt ner i datorn. Det slutade med att hårddisken helt sonika gick sönder, och att jag därmed förlorade ALL historik, och massor av dokument som arkiverats lokalt. Jag vågar inte ens tänka på alla de jobb som därmed måste göras om, och alla andra möjliga förluster.
Väl hemma igen efter Madrid så drabbades jag av hög feber och en total oförmåga att behålla maten (bakvägen). Först 10 dagar senare var magen OK (jag tackar danska Apoteket för det), och efter ytterligare 5 dagar var febern över.
Under dessa feberomtöcknade dagar hade jag inte många rätt. Dels blev jag intervjuad i P1, och lät förmodligen helt sinnes (orkar inte leta upp ljudfilen för att lyssna). Samtidigt lyckades jag dessutom förlägga min iPad någonstans. Jag har fortfarande ingen klar minnesbild av något av detta, men jag letade igenom hela min arbetsplats och alla platser jag mindes att jag besökt. Ingen iPad. När jag så i det närmaste gett upp så fick jag ett mail från en kollega om att de hittat paddan i ett av våra konferensrum. Fan vet hur den hamnat där.
I dagsläget är hälsan bra, tekniken i det närmaste återställd (om man inte räknar med all förlorad data) och mungiporna med det uppåt. Kvar är bara en rätt rejäl uppförsbacke med uppgifter som ska jobbas ikapp.
Men som sagt – man ska inte gnälla.
Alex
Skickat från min iPhone
