Lyckligt lottad – utrotning bananflugor

Så lyckligt lottad över de som finns runt mig.
Idag träffade jag Lennart Brandt och hans fina fru Jessica. Två helt underbara personer. Vi har sprungit om varandra på gymmet hela sommaren så det var ett bra tag sedan vi sågs. Men idag möttes vi. Blir som alltid när jag möter detta ödmjuka par varm i hjärtat. Vi bytte några ord och jag fick massa härlig energi.
Tack goa ni.
När jag kommer till Gumse så möts jag alltid av härliga människor, det är som en stor familj. Tycker verkligen om det gymmet.
Men som ni vet åker jag runt till andra gym också. Detta för att finna inspiration och motivation. Delta gym och Sats Odenplan, Sats Tule samt Håbo atletklubb är de gym jag ränner omkring på också.

Träningsvärken i ryggen från söndagens pass med Arne börjar förflytta sig till bröstet efter gårdagens pass. Idag var det framsida ben och vader som fick sitt så i morgon lär jag känna av dem.
Jag är av den karaktären som tycker om träningsvärk, gör det ont så har jag jobbat bra

En bild från gårdagens ”tuttpass”
I morgon blir det ett pass med Gerry, då ska det gnuggas biccar och triccar
Idag när jag kom hem så hade min äldsta son varit riktigt kreativ. Då vi missat tömma soppåsen med matavfall i förrgår så var det i går fullt med bananflugor i soporna. Så idag var det trots att sopporna var ute fullt med flugor. Dessa små äckliga saker. Men Anton hade som sagt varit kreativ. Han hade gjort en flugfälla.
Man lägger lite banan i en burk och sätter över en gladpack över och gör ett litet hål. Vips så flyger dessa små fugor ner i burken. Så när jag kom hem hade många inte alla flugit ner i burken. De jobbar fortfarande de som inte kommit i att komma ner till bananerna. Så till i morgon har jag nog en burk full med flugor.

Smart son jag har Något stolt mamma.
Något som var väldigt mycket äckligare var när jag öppnade den ny tömda soptunnan till matavfallet idag. Jag skulle dra in kärlet från gatan, och när jag öppnade locket så bara kröp det vita små äckliga maskar. Dessa likmaskar är verkligen superäckliga. Det gick en kall kåra längs ryggraden och en illamående känsla uppstod. Jag släppte kärlet och lät det stå kvar. Ringde pappa som får komma upp och göra rent detta. Jag klarar inte detta. Detta är det vidrigaste som finns, likmaskar och kackerlackor. Hua.. vad äckligt.
Nej, i detta läge kan jag sakna kylan, men egentligen älskar jag värmen.. Dubbel bottnad känsla kan man säga.
Nu hoppas jag att jag inte behöver drömma om dessa maskar, utan kan sova gott ändå.
Ha en fin kväll och gör er en underbar onsdag.
Kram och kärlek
Sussi
more info