- This topic is empty.
-
Posts
-
Min åsikt om överträning är att om jag måste tvinga mig till gymmet och det känns piss och bara jobbigt vad man än kör så är jag övertränad. Jag har dragit ner från femdelat program till att köra, enligt mina erfarenheter mycket hårdare och med tyngre vikter, ett tvådelat program med mer vila mellan passen. Jag känner numer ett sug att träna och även om det är tungt och jävligt titt som tätt så känns det ”kul” om ni förstår vad jag försöker få fram.
Kontentan av mitt svammel är att var och en bör känna efter om ”suget” finns där. Man kan ljuga för andra, men inte för sig själv. Åtminstone inte under längre tid.Karl Alfred wrote:Kvinnor är inte som män. De klarar av arbete under långa tider och är betydligt bättre på att använda fett som energikälla. Därför är kvinnor normalt inte lämpliga till att göra tunga lyft eller stor mängd arbete på kort tid.
Om sanningen ska fram så är det kanske bara 3 % av den kvinnliga populationen som har någon som helst möjlighet att att bli framgångsrik i idrott.
Slutsats kvinnor blir inte så lätt övertränade pga arbete….Det var detta jag önskade en källhänvisning till.
Det övriga var bara en skepticism mot antagandet att ett cystatiskt tillstånd skulle vara anledningen till idrottslig framgång – men gärna en likadan där,Tack!
Det här börjar likna den kemilektion där läraren avslutade genomgången med att säga: ’ Ni tror att ni förstår det här nu!
– men vänta bara tills jag har förklarat …’Men nu utgår du från ett antagande att alla män tränar likadant.Vore det inte bättre att göra en distinktion mellan olika träningssätt ist.f. att genushänvisa?
Dessutom skulle det vara hemskt intressant om artikelförfattaren – en han? – är en utövare själv.
*väntar med stor spänning’
Övertränade för jämnan i 17-18 års åldern, runt den tiden jag började. (vilket jag tror är vanligt bland många.
Immunförsvaret höll inte, så jag slutade.
Karl Alfred wrote:Bra iaktagelseförmåga… Nej, du har rätt i det du säger att män tränar väldigt olika och med mycket varierande resultat. Men om man ser på mannen med samma ögon som jag presenterade kvinnan så bör den jämförelsen resultera i korta intensiva, explosiva pass med stor belastning 75-90% 1RM. Men hur många män ser du inte på gym som fegar i två timmar på viktbelastningar och intensitet som passar kvinnor bättre och vice versa för kvinnor som sliter som tigrinnor.Anledningen till att välha 75-90% beror till störredel på hur det kommer att påverka muskelaturen, man har sett väldigt få bevis för att en lägre intensitet än 75% ger styrke eller muskelökningar. När sådana förändringar sker så är det oftast för att att man undersöker nybörjare som ökar i styrka även vid lägre intensiteter. Så låga som 45%, detta är dock inte på grund av ökad muskelmassa utan huvudsakligen på bättre övningsutförane, muskelrekrytering osv. Jag tror inte att den mekanism som styr över muskel reparation och tillväxt skiljer sig mellan män och kvinnor i någon större utsträkning och tror därför att kvinnor skall träna på samma sätt för att uppnå mer muskelmassa. Men jag tycker att det vore väldigt intressant om du skulle kunna referera till en artikel då det alltid är roligt att lära sig mer.
Sen finns det såklar ändå nytta med att använda en lägre vikt men att göra övningen mer explosiv för att på så sätt få maximal kraft i utförandet. Detta diskuteras väldigt bra i följande artikel [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=15320680&query_hl=22] och för det övrigra som jag skrivit här kan följande översiktsartikel fungera som källa [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=15064596&query_hl=19]
samtKarl Alfred wrote:Den enda skillnaden mellan män och kvinnor ligger i testosteronnivåerna. Annars kan jag hålla med dig om att belastningen bör vara större än 60-65% av 1RM för att skapa styrketillväxt.De studier som Keijo Häkkinen, K, Kauhanen, H, Kallinen, M, Komi mfl /Häkkinen, K, Pakarinen, A, Komi, P V, Ryushi, T, Kauhanen/ Häkkinen, K, Pakarinen, A, Komi, P V, Ryushi, T, Kauhanen, H (1989). Neuromuscular adaptations and hormone balance in strength athletes, physically active males and females during intensive strength training. In: Biomechanics XII, (ed R Gregor et al) pp 8–9, University of California, Los Angeles.
”En av anledningarna till detta är de hormonella skillnaderna.
Under denna studies gång hade vi en liten grupp kvinnor som under tre månader inriktade sin träning på att optimera sin maximala styrka. Löpande under dessa tre månader mätte vi den totala testosteronnivån i deras blod under träning och korrelerade detta med den ökning av maximal styrka som de kunde uppnå. Med hjälp av detta kunde vi dra slutsatsen att ett definitivt växelförhållande existerade. För de kvinnor som uppvisade en högre nivå av anabola hormoner i sitt blodomlopp var det möjligt att öka både sin styrka och sin muskelmassa i högre grad än de kvinnor med en lägre nivå.Detta kan naturligtvis antyda en stor grad av individuell variation bland kvinnor i deras träningskapacitet. Det är därför troligt att endast vissa kvinnor lämpar sig för styrke- och kraftorienterad träning. Som jag tidigare sade är den yttersta nivån av hypertrofi och möjlig styrka,
lägre hos kvinnor än hos män.D G, Jacobs, L (1990). Muscle fibre area, fibre type and capillarization in male and female body builders. Can J Spt Sci 15:2, 115–119
Det finns data från olika källor som visar att den genomsnittliga fiberarean för snabba muskelfibrer är större hos män som styrketränat under ett antal år, jämfört med andra män eller kvinnor som tränat på liknande sätt under liknande tidsperiod.
Låter spännande tack för referenserna, har försökt att få tag på några artiklar från Häkkinen förut men tyvärr så verkar de inte finnas online utan man får masa sig iväg till biblioteket och leta.
Karl Alfred wrote:3 % är en uppskattning som har gjorts bland forskare som tittat på skillnaderna mellan män och kvinnors kvinnors förutsättningar som idrottsutövare. De kvinnor som är bäst lämpade för kraftidrott är de som har relativt höga nivåer av testosteron och av de undersökningar som gjorts så bedöms bara 3-5% ha så höga testosteronnivåer så att de är bra material för idrottskarriär.Kvinnor tävlar ju inte mot män så det blir nog bra ändå.
camilla wrote:Inte måste man väl vara övertränad om det svartnar för ögonen när man reser sig? Lågt blodtryck kan man ju ha ändå. Det har jag haft hela livet, det blir dock bara lägre och lägre. Vid senaste mätningen var det 80/50. Någon som vet om man kan höja blodtrycket på något sätt? Inte så kul att behöva va rädd för att säcka ihop när man kör knäböj.Jag undrar också det. Har och har alltid haft lågt blodtryck och det svartnar lätt för ögonen om jag reser mig upp för fort och även när jag kör knäböj händer det, vilket ju är lite obehagligt..
Olle Strandberg wrote:Jag antar att det krävs otroligt mycket träning för att bli riktigt övertränad. Jag tror att många blandar ihop träning som inte ger maximal muskeltillväxt med överträning.
Kroppen är otroligt anpassningsbar så det borde bli svårare och svårare att överträna ju längre man har hållt på. Den vanligaste formen av överträning borde ligga hos nybörjare som går in för hårt och ”går in i väggen”.Jag är absolut ingen expert på ämnet. Så det ovanstående är mina hypoteser och inga regler!
Stämmer ej. Det är svårare för ngn som tränat lång tid att undvika överträning. Det är stor skillnad i belastning att köra till failure med 50 kg på bänkpressen som nybörjare och 200 kg på bänkpressen. Kroppen är inte direkt byggd för att klara av de påfrestningarna. Dessutom har en nybörjare oftast inte förmågan att ta i lika hårt som en erfaren.
- You must be logged in to reply to this topic.
