Få idrottsmän har kämpat så hårt som Sveriges Ingvar Larsson. Han har gått ”den långa vägen” inom idrotten. I detta års SM i bodybuilding vann han den prestigeladdade tungvikten för tredje året i rad. En fantastisk prestation!
Två veckor senare åkte han till VM i Polen och kunde där, efter en tuff tävling, motta silvermedaljen – efter den amerikanska deltagaren, Ronnie Coleman (numer Mr Olympia).
Sveriges bästa bodybuilder!
Domare och publik var imponerade över denna Alingsåsbo: Vilken fysik! Vilka linjer! För att inte tala om deff. Var ska detta sluta? Ja, med den vinnarfysiken som nu bevisligen slår internationellt, ligger en framtida proffskarriär inte långt borta.
Lugn och sansad
Men hur hamnade han här, på toppen av bodybuildingvärldens berg?
B&K träffade Ingvar direkt efter SM och fick reda på hur.
Ingvar ser både ut att vara, och är, en mycket lugn och sansad människa som står med båda fötterna på jorden. Han karaktäriserar inte alls den typ av byggare som ”vanliga” människor tänker på då de hör ordet. Ingvar är en ”bright” kille med en genuin ”antikaxattityd”. Han verkligen bryr sig om och tar hand om de tränande på Alingsås Hälsostudio.
Detta gym ligger i centrala Alingsås och han driver det tillsammans med sin gamla träningspolare Christer, sedan tio år tillbaka. Alingsås, denna charmiga lilla stad, har förresten alltid varit hans hemstad. Och han stortrivs!
Det började med friidrott
Med ett brinnande intresse för friidrottstävlingar, både svenska och internationella, gjorde han slag i saken och började själv träna friidrott 1976. Det blev fyra års seriöst tränande med inriktning på de grenar som hör en tiokamp till. Distriktsmästerskap på distriktsmästerskap avlöste varandra med viss framgång.
Sin sista friidrottstävling genomförde han så sent som 1988. Det var på DM där han tack vare ett kulstötsresultat som uppmättes till 16 meter, placerade sig bland de 15 bästa kulstötarna i Sverige.
De som tränat eller känner någon som tränar friidrott vet vilka tuffa träningspass som gäller. Kondition och styrka är två ingredienser man inte kan vara utan. För att förbättra den sistnämnda, började Ingvar i slutet på sjuttiotalet träna upp sina muskler med hjälp av en skivstång. Han tränade hårt. Och det var nu som grunden till Ingvars bodybuildingkarriär lades.
23 kilos ökning på 10 år!
Seriös träning och med siktet inställt på tävling ledde till att Ingvar började satsa ordentligt 1980. Sitt första framträdande på en bodybuildingscen gjorde han på Götalandsmästerskapen 1981.
Då vägde han inte mer än 71 kg och tävlade därför i klassen, herrar juniorer under 75 kg. Jämför detta med 94 kg ”stenhård” idag! Hyfsade genetiska anlag, kontinuerlig och rätt träning samt en välbalanserad och muskeluppbyggande kost har bärgat honom dit han idag står.
Nämligen på VM:s andra pallplats med en världsklassfysik som med (som han själv säger) fem kg mer muskler kommer att ge de stora proffsgrabbarna en tuff match.
Ingvar är typexempel på en kille som fått kämpa sig till sina muskler.
Han har egentligen aldrig haft en ”perfekt” fysik. Från början var benen alltför tunna och få trodde att han skulle få fason på dem – då de har en i jämförelse med andra bodybuilders annorlunda struktur. Och han har fått kämpa till sig varenda millimeter på armarna. En muskelgrupp han fortfarande kämpar med, för att få proportionerlig till sin enorma ben.
Superdeff tack vare mycket tävlande
Med 33(!) tävlingar i bagaget (slår någon tävlande detta idag?) finns det ingen som kan komma och påstå att han legat på sidan. Han säger själv att det är tack vare många tävlingar och med dem hårda dietperioder, som han alltid lyckas komma i bra form.
Ingvar menar att upprepade dieter gör lättare för kroppen att bilda djupare separation i muskulaturen, samt göra sig av med större mängd underhudsfett för varje genomförd deff.
Så där ser ni, alla ni som väntar och väntar med tävlandet för att ”spara” er. Tävlingarna ger inte bara erfarenhet utan även bättre och bättre deff. Något som kanske tål att tänka på!
Ingvars träningsprogram
Med de enorma framsteg som Ingvar gjort sedan han började träna, kan man inte annat än nyfiken på hur han egentligen gått tillväga.
Och vad vore ett reportage om Ingvar Larsson utan hans träningsprogram? Inte mycket. Därför avslöjar vi det med en gång:
”I början körde jag mest basövningar. Det blev liksom självklart, då gymmet jag träna på till större delen utgjordes av styrkelyftare. Man kunde inte så mycket och gjorde där som ’de andra’. Och jag tror att det är tack vare dessa basövningar som jag byggt upp en bra grundvolym på ganska kort tid. Jag körde mest bänkpress, knäböj och marklyft. Dessa övningar anser jag vara tre starka ’stommarna’ i ett muskeluppbyggande basprogram. Jag använde mig av ganska tunga vikter och repetitionstalet låg runt 6-8 repetitioner.”
”Inte vet jag om det brukar vara så bodybuilders har en eller flera perioder under sin aktiva tid då de är betydligt starkare än vanligt.”
”Jag vet bara att jag själv hade en, min hitintills starkaste period var under åren 1987-88. Jag har inte varit så stark sedan dess. Då gjorde jag fyror på 260 kg i knäböj, åttor på 80 kg i ’french press’ (press från pannan) och tolvor på 52 kiloshantlar i lutande hantelpressar.”
Alla delar av artikeln: