Ny strongmantävling med hästskoböjning blir en hyllning till kraftatleten Siljansnäs-Anders

Den 6 augusti arrangeras den första Siljansnäs-Anders Memorial. Siljansnäs-Anders var en riktig kraftkarl som slog stora järnspikar i brädor med blotta handen och lyfte hästar med tänderna, känd i hela världen i sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. Ett antal strongmen sägs ligga i hårdträning för att delta i hyllningen av en av Dalarnas första och ännu mest folkkära artister.

Foto: stenholsfoto

Lokal utställning har originalrekvisita bevarad.

Resultat Siljansnäs-Anders Memorial 2011

  1. Jonny Hansson, Årjäng – 31
  2. Tommy Eriksson, Årjäng – 26
  3. Thomas Skålberg, Äppelbo – 23
  4. Roy Rotzer, Borlänge – 21,5
  5. Anders Nilsson, Nässjö – 19,5
  6. Per Sjöberg, Ludvika – 8

 
Tävlingen arrangeras i samarbete mellan journalisten Mats Lindström och Rune Andersson på Kuseruds Gård. Tävlingen kommer bland annat att inkludera hästskoböjning som gren, men även sådana som nuförtiden är mer vanliga (stenbärning, säckbärning, bussdragning).

Läs mer på turist- och eventsajten visitdalarna.se (undrar om det inte ska vara MMA istället för MMN i beskrivningen?):

En ny minnestävling om Siljansnäs-Anders. Åtta meriterade styrkeartister, från MMN och Starke Man, ska dra en buss, böja hästskor, bära en sten på 150 kg, bära säckar med mera, allt för att hedra Siljansnäs-Anders. Minnestävlingen startar i Siljansnäs centrum. Resten sker uppe på Björkberget.

Lyssna till intervjun i P4 Dalarna:

Arrangören och författaren Mats Lindström beskriver honom så här:

– Han är Dalarnas första internationellt varitéartist som fick ett världsrykte som brottare och blev utsedd till världens starkaste människa 1903.

dt.se: Per ska dra en buss i Siljansnäs

Under lördagen arrangeras styrketävlingen Siljansnäs-Anders Memorial för första gången.

Deltagarna ska bland annat böja hästskor, dra en buss och bära en 150 kilo tung sten.

Tre män från Dalarna ska vara med och svettas, en av dem är 26-årige Per Sjöberg från Ludvika.

Dalarnas Tidningar: Hårdträning för Thomas – böja hästskor och rundjärn

Thomas Skålberg ligger i hårdträning för att vara med vid Siljansnäs-Anders memorial i augusti. Då handlar det om att böja hästskor och rundjärn, ett annat moment är att dra en buss.

Dala-Demokraten: Siljansnäs-Anders hedras genom Siljansnäs Anders Memorial 2011

De som tillfrågats om att delta har sagt att de ser det som en ära.
– Man vill hedra en av de riktigt stora, Siljansnäs-Anders, han var en fantastisk allround artist. Den som vinner får lägga ned en krans på Siljansnäs-Anders grav, och så blir det medalj och pokal.

Konferencier är tv-profilen Bengt Alsterlind och förutom tävlingar blir det musik, intervjuer och historier.

I samband med att Mats bok om Siljanäs-Anders släpptes 2006 skrev vi på BODY.se:

Han var normalt byggd, vägde runt 100 kilo och var 177 centimeter lång, med stora händer och fötter. Genom målmedvetenhet och träning blev han utnämnd till världens starkaste man. I dag släpps boken om Siljansnäs-Anders – en av Dalarnas största styrkeartister genom tiderna.

Än idag, nästan 90 år efter Siljanäs-Anders död, är han ett begrepp i Dalarna. Han kom att bli en mycket berömd hand- och tandlatlet samt brottare som turnerade i hela Norden och i Amerika. År 1903 brottade Anders ner världseliten i brottning och övertog titeln som Amerikansk mästare i grekisk-romersk stil.

2008 släpptes boken ”Vi var starkare förr – Svenska kraftkarlar i ord och bild” som profilerar flertalet svenska kraftatleter:

Vid sekelskiftet 1900 var intresset för cirkusatletik och kraftakrobatik en oerhört populär nöjesföreteelse. I denna illustrerade bok får läsaren ta del av otroliga kraftprov, idrottsprestationer och livsöden. Läsaren möter ”Starke Arvid”, ”Siljansnäs-Anders”, ”Cyklon-Persson” och många fler.

Nättidningen Alba har recenserat journalisten Olle Backmans bok med berättelser om svenska kraftkarlar från förr: ”Det som ger boken sitt främsta värde är ändå kopplingen till den moderna idrottsrörelsen. Här har vi tyngdlyftningens folkliga rötter. Innan konsten att lyfta tunga saker skalades av på mycket av cirkusartisteriet och renodlades mot likformighet och jämförbarhet. Hundra år senare har pendeln svängt. Nu närmar sig idrotten och cirkusartisteriet åter varandra.”