"För" hög lägstanivå?

Bloggandet har lite ofrivilligt fått ta plats längre bak på prioriteringslistan de senaste veckorna, med mycket att göras och prioriteringarna får roddas om. Oavsett så har jag nu tänkt flera dagar att skriva ett inlägg om det som just titeln beskriver. Om sin egen lägstanivå och en händelse som drabbar mig själv väldigt ofta, både på gott och på ont.

Om jag skall tala ur min egen synvinkel, så är jag en person som sätter enormt höga krav på mig själv. Detta speglar mig självklart alltid, men någonting som jag just har märkt och tänkt på extra mycket de senast två veckorna. Att sätta mål, och ha höga mål är något positivt i de flesta fall eftersom man kämpar väldigt mycket för att uppnå dessa. Däremot så resulterar detta i att jag sätter mycket press och krav på mig själv. Frivilligt såklart, men ändå vissa gånger slår det mig att ”misslyckanden” av för högt uppsatta mål tar väldigt hårt på den mentala biten, något som ofta annars är en av mina större styrkor. Alla har dåliga dagar och när de infaller och jag presterar inte så bra som jag vill, leder detta till en känsla av ett misslyckande vilket gör att jag egentligen gräver min egen grav. Detta fick mig att tänka till då jag de senaste passen har tyckt mig prestera sämre än vad jag ska. Men just vad jag skall och inte, är bara vad själv har bestämt mig för. Mål är bra, men mål skall driva dig och få dig motiveras, inte sänka dig och känna dig sämre.

Kortfattat så är mål bland det viktigaste jag vet för utveckling och motivation, men målen som du sätter upp måste även vara rimliga och snälla mot dig själv. Genom att sätta ”för” höga mål gör detta att min lägstanivå också måste höjas, trots att den redan är hög? Detta gör att min lägstanivå resulterar i att bli väldigt hög och inte ger något utrymme för sämre dagsform med sämre prestationer. Så för att istället dela upp de för stora målen till mindre delmål som blir hanterbara vilket lyfter mig och ger min lägstanivå tillåtelse att vara, utan att vara extrem och slippa skapa en stress för mig. Att stress, både fysiskt som mentalt inte är bra är ingen världsnyhet, så genom att inse att detta stressar mig gäller det att tänka om, och tänka nytt. Det jag kom fram till var att det var mina mål som är satta för högt för snabbt, och att min lägstanivå därför blir därefter och ger mig inget utrymme till prestationer som inte är till 300% varje pass. Så nya mål och med nytt tankesätt så vill jag bara till alla som har liknande tankesätt, vilket jag ändå tror kan vara fler än jag, säga att målen är för att motivera oss, sporra och ge oss en utmaningen, inte tvärt om.

Ta hand om er, både kroppen och knoppen och var snälla mot er själva. Våga misslyckas för att lyckas. Lär, gör om och gör rätt.
Många varma kramar från Jenny

Skärmavbild 2016-02-03 kl. 16.56.12.png

Från sjukstugan tillbaka till gymmet!

Äntligen! Efter 9 dagar utan träning vilket för mig är det längsta uppehåll jag har haft sedan jag började träna seriöst så var jag idag tillbaka på gymmet! Förra veckan drog jag på mig en rejäl förkylning vilket sedan även ledde till feber och liggandes i soffan i 3 dygn. Jag som lider av ständiga myror i brallan trivdes inte jättebra så långe utan att få gå ut, men när kroppen verkligen säger ifrån så är det vila som gäller. Så genom att istället se det som lyx att få välja och vraka på Netfix så var det bara vila sig i form som det så fint heter och gilla läget.

När vila som var den enda medicinen så dröjde det inte heller så länge innan kroppen igår redan mådde väldigt mycket bättre. Så idag drog det för mycket i längtan till gymmet så ett mini discogymmande för armarna blev det för dagen! Dagens snabba pass innebär även en del superset för att korta ner tiden passet såg ut såhär:

Uppvärmning med lätta vikter i olika vinklar och övningar
Stående enhands bicepscurls 4×12
SS
Stående bicepscurls med Z-stång 3×12

Stående bicepscurl med stång i Cable 3×10 med sista setet dropset

Triceps overheadpress med hantel 4×10
SS
Triceps pushdowns med stång i Cable 3×10

201614185914780_sbig.jpg

Triceps overhead press med hantel

Hoppas alla är redo för 2016, idag är det första måndagen för detta året, en helt ny bok står oskriven och tom och bara du väljer hur du vill fylla i den! Fokusera på vad son gör dig lycklig och vad du vill åstadkomma, sätt mål och delmål och börja jobba mot dem i rätt riktning! Hitta det som får dig att må bra!

Många stora kramar från Jenny

Sluta vänta på att börja?

Jag tror inte att jag är ensam om att många gånger hört meningarna ”jag ska börja träna” eller ”jag börjar på måndag”. Den klassiska och väldigt omtalade måndagen då allting verkar vara perfekt att starta på, blir däremot framskjuten vecka efter vecka och den planerade starten blir svagare och svagare.

Alla som har ändrat sitt tankesätt ligger däremot redan steget före de som inte gör någonting alls utan bara har ångest över att de inte trivs med sig själva, är för lata för att börja göra en förändring och istället beklagar sig över det. Däremot så är det i steg två som det viktiga sker. Steg två är det steg som man tar när man faktiskt börjar. När man tar på sig träningskläderna, knyter på sig skorna och sätter tanken i verket och lyfter rumpan ur soffan.

Att hela tiden upprepa för sig själv att man skall börja och skall ta tag i allting snart, gör även att vi bara skjuter det framför oss. Genom att istället bestämma sig och sätta upp ett mål gör att vi även inser att om vi inte sätter fart kommer vi även aldrig heller att lyckas ta oss dit. Ingenting kommer gratis utan vi måste jobba för det.

Alla strävar efter olika saker med sin träning men att bara skjuta på den och låta tillståndet bli sämre för varje dag har aldrig underlättat för utvecklingen. Det handlar bara om att bestämma sig, för skjuter du hela tiden problemet och utmaningen framför dig blir det även desto svårare att ta tag i det när det en dag verkligen behövs. Att istället se de fördelar som kommer med att vi rör på oss regelbundet kan vi även hitta mer motivation till att ta tag i det. Om det så gäller äta bättre, börja träna, lyfta tyngre eller springa längre kräver det fortfarande att vi jobbar för det för att kunna förbättras. Att hela tiden skjuta på saker och ting kommer aldrig att göra att kosten bättre, träningen enklare eller vikterna och löpstegen lättare. Det krävs vilja och disciplinen att helt enkelt bestämma sig, för att vilja och därmed strunta i den lata sidan av dig som skriker att ta det en annan dag och ligga kvar i soffan. Att besitta diciplin ser många som något negativt många gånger, att det blir till ett fängelse utan valmöjligheter. Diciplin är egentligen mer frihet där du själv bestämmer dina mål, slipper all slapphet utan blir effektiv och produktiv. Det blir du som bestämmer över dina känslor, istället för att du blir slav för dem.

Att låta tiden gå och hela tiden skjuta saker och ting framför sig för att vänta på något gyllene tillfälle fungerar inte. Det kommer inga gyllene tillfällen utan det gäller att skapa oss dem gyllene tillfällena. Skapa oss tiden till att bry oss om oss själva, vår hälsa och börja styra upp våra liv. Sista måndagen för detta året är förbi, däremot så väntar ett helt nytt år bakom knuten. Är det någon gång som alla måndags-börjare borde ta tillfället i akt och sluta skjuta på allt som kräver mer aktivitet än att trycka på fjärrkontrollen från soffan, så är det nu. Livet serveras inte på silverfat utan allting kostar i livet. Är det inte pengar så är det vårt engagemang och vår vilja, vår vilja till att få ett bättre liv. Du är din framtid, det är du som bestämmer hur den skall se ut. Så sluta vänta. Det gyllene tillfället är nu. There are seven days in a week, someday isn’t one of them.

20151230174543161_sbig.jpg

Kör hårt och ta hand om er! Många varma kramar från Jenny

Våga tro på dig själv

Det finns inget som är så viktig som självförtroende, självkänsla och att våga visa vem man är. I Sverige finns det 9 miljoner människor och hade vi alla varit likadana hade världen varit väldigt tråkigt. Just att alla människor har sina egna personligheter, sin egen charm och sitt egna sätt att vara på gör just att världen får så många olika fina nyanser.

Alla föds vi till olika personer och genom vad vi stöter på i livet och vilka vägar vi väljer att gå formar det även de människor vi växer upp till. Vissa förändras mer än andra och väljer att gå helt andra vägar än vad som de kunde tro från första början. Det som är viktigt, oavsett vilken väg man än väljer, är att man går den väg som man själv vill och drömmer om. Det spelar ingen roll hur stora utmaningarna kan vara på vägen, för allting är möjligt men det handlar också om att ibland våga, våga göra saker som inte alla gånger känns självklara. Men magen säger ändå ibland det som kan kännas och upplevas omöjligt, men genom att tro på sig själv och på det man gör så finns det inget som skall stoppa dig. Tillsammans med mycket vilja, tålamod och disciplin kommer du också att nå dina mål. Vissa saker kräver tid men tids nog så kommer de även att klarna, lösa sig och du kommer att klara det som du jobbar för.

Det finns ALLTID människor som du kommer att stöta på som kommer att trycka ner dig. Som kommer att fnysa åt dina idéer och drömmar och direkt bedöma dem som ogenomförbara. Däremot är det istället en definition av deras egen bedömning, en bedömning som grundar dig på deras förmåga och därför också spegla att det är ofta de själva som inte skulle klara av uppgiften, inte du själv. De människor som försöker trycka ner det som du drömmer om och är villig att arbeta hårt för är troligtvis de människor som inte kommer komma dit själv. Hur många gånger har du t.ex. hört en person som har uppnått sina mål och drömmar, trycka ner dina? Troligtvis inte så många gånger. De som har klarat sina mål och uppnått det som de en gång drömde om, många gånger exempelvis även entreprenörer i olika branscher, så finns det inte så många som inte skulle säga till dig att köra, tro på dig själv, testa och se vad det leder till. Ett motto som jag alltid tänker är att ”inget ont som inte för något gott med sig”, vilket är väldigt sant. Blir det inte alltid som man har tänkt sig så är det ändå alltid något annat som kommer leda dig till något positivt även om det inte blev exakt som det föreställda målet.

Genom att tro på oss själva och även det väldigt viktiga att omringa oss med människor som gör detsamma, tar det oss så mycket längre och det kommer göra så att du vågar mer, tar de chanser som kan öppna många dörrar och leda dig närmare dina mål. Att omges av människor som tror på dig, motiverar och inspirerar oss får oss att vilja utvecklas, fortsatta att arbeta för det vi vill och alltid ger oss positiv energi och mer ork att fortsätta. Fundera på vilka som motiverar dig och ta vara på dem extra mycket. Och tro på dig själv. Alla misslyckas vi med vissa försök vi gör men det är även då som vi blir starkare och kan ta lärdom av våra misstag, och därefter bli bättre till framtidens utmaningar.

Försök att gå in med en större tro och tillit till dig själv och vad du faktiskt besitter inför 2016, och sätt annars mål för just detta och bli bättre på det. Att inte klanka ner och klandra dig själv, utan att lyfta och tänka positivt kring dina förmågor och positiva egenskaper.​

201512291921137450_sbig.jpg

Ta hand om varandra och var rädda om er! Många kramar från Jenny

Barfota träning med Vivobarefoot

Sedan jag efter höstens tävlingar började köra på mycket tyngre i gymmet med framförallt benträningen blev även påfrestningarna dessutom större. Efter någon vecka gick det det bokstavligt talat över en natt, från att jag gick och lade mig till att jag vaknade och hade fått ont i benhinnorna. Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte blev frustrerad. Att jag äntligen kunde köra på tungt och att kroppen då istället direkt skulle säga ifrån med smärta i benhinnorna som jag aldrig tidigare haft ont i gjorde att frustrationen växte. Jag begav mig direkt iväg till min duktiga kiropriktor Martin, på Varbergs Kriopraktik och frågade även honom och han konstaterade direkt att det grundade sig i mina fötter och mina fotvalv för att mina muskler där var för strama. Även min snedhet var också en bidragande faktor som ökade på felbelastningen ytterligare. Rätt som det var låg jag på britsen med 5 nålar nedstuckna i smalbenen och känslan var väldigt ovanlig och även väldigt konstig. Akupunkturen hjälpte för stunden men smärtan kom tillbaka och Martin rekommenderade mig därför direkt barfotaskor för att jag skulle få mycket mer kontakt och förhoppningsvis även slippa smärtan och återgå till det normala och kunna träna tungt igen.

Resonemanget var därefter inte så svårt, eftersom skador, ömmande muskler och överansträngningar aldrig är något man vill vara i närheten av så var det värt alla gånger att ge det ett försök. Så jag testade barfotaskorna från Vivobarefoot, och verkligen utan att jag aldrig tidigare riktigt trott eller gett det en ärlig chans så ändrades min uppfattning direkt i första passet. Kontakten blev enorm skillnad och vikterna kändes även på något vis lättare. Jag är så otroligt glad att jag testade för efter bara någon dag utan mina tidigare skor så försvann även problemen i mina benhinnorna som värkte!

Fördelen med skorna är många när jag väl sätter mig in i funktionen på riktigt. Musklerna och lederna får jobba på helt naturligt sätt och även alla små muskler kring foten och vristerna utsätts även mer för stabiliteten, eftersom detta annars finns anpassat och framställt i andra träningsskor. Både skelettet och musklerna blir mycket mer flexibla när foten kan röra sig fritt. Skorna väger väldigt, väldigt lite och med tunt tyg och tunn sula så känns det som en blandning mellan sko, och helt barfota! Det finns både för terränglöpning, gymträning, uteskor, ”vanliga” skor och fler varianter för olika modeller till olika ändamål. För er som inte testat och verkar skeptiska, våga ge det en chans för det är så otroligt mycket bättre vad jag någonsin hade kunnat tro! Inte bara för min smärta i benhinnorna utan totalt sett i min träning så förbättrar det även mina pass!

201512281627334350_sbig.jpg

​Hoppas det är någon som kan få upp ögonen för dessa barfotaskor, och faktiskt vågar skaffa ett par! De är så väl värda sina pengar med alla sina fördelar!

Ha en fortsatt fin måndagskväll!Varma kramar från Jenny

Träna ben och rumpa med UTFALL!

Efter fredagens benpass kan jag lova att jag har känt att jag lever. Benen protesterar högljutt vid rörelse och efter flertal gånger som jag har önskat att jag vore född till man och kunna erbjudas möjligheten att stå upp och kissa när toaletten känns nedsänkt en kilometer under golvet!

Jag tänkte däremot lyfta en övning som är en väldigt stor faktor till just denna träningsvärk och detta är just övningen utfall. Utfall är en övning som går att utföra i många olika varianter både med eller utan redskap.

Utfall kan göras med kettlebell, hantlar, skivstänger, i smithmaskin, på bänk eller helt utan vikter både stående eller gående. Just ett utfallssteg är en klassisk övning som tränar hela benet och även mycket kontakt med gluteus/rumpan. Övningen kan även varieras och väljas att göra med ett kliv framåt eller bakåt, vilket bakåt är skonsammare för knäna och därför en bra idé att börja med om man känner sig ovan. Ett ben i taget eller att byta vartannat ben efter vardera repetition är även olika sätt att variera övningen på.

Ett större steg kommer göra att baksida lår aktiveras mer än om du väljer att ta ett kortare steg, då istället lårets framsida istället kommer läggas till första prio. Du kan även att kunna kontrollera din kontakt genom att fokusera på vilken del av foten som du väljer att lägga tyngdpunkten på. Om du väljer att lägga mer vikt och trycka ifrån med främste delen av foten kommer även framsidan av benet att kopplas in mer, än om du till jämförelse väljer att lägga vikten helt på bakre delen av foten och hälen, då kontakten flyttas till baksida lår och rumpa. Med detta sagt gör det alltså med den vetskapen så kan vi även välja vilka muskler vi vill aktivera och fokusera på mest.

För att återgå till mitt benpass i fredags fanns även möjligheten på Gladius gym i Halmstad, vilket är ett fantastiskt gym med bra utbud, även kunna använda en maskin som är anpassad för utfallssteg. Där står istället den bakre foten på en flyttbar platta som rör sig som att du skulle föra den bakre foten bakåt motsvarande ett kliv, men istället blir rörelsen väldigt kontrollerad och i en fast rörelse. Detta gör även att jag kan fokusera ännu mer på kontakten i denna övning och squeeza, alltså klämma ihop, rumpan i toppläget för extra kontakt.

201512271858419641_sbig.jpg

Hoppas ni har haft en härlig söndag, idag var det vilodag för mig från styrkan och istället en lugn promenad och kvalitetstid med min underbara mor.
Många kramar från Jenny!

Jul, jul, stålande Jul

Julafton och juldagen, två dagar av god mat, hembakat, familj och störst av allt så mycket kärlek. Veckorna och vardagen rullar alltid på i full fart och det är när jag kopplar bort allting och träffas familjen, mina nära och så otroligt kära som jag faktiskt påminns om hur underbart det är. Julen när man var mindre bestod alltid av att kunna se vad man fick på den milslånga listan av julklappsönskningar. Julen idag är för mig en bonus om jag får julklappar, för mig är den största presenten jag kan få att träffa alla igen som man så sällan, sällan träffar när livet alltid går i fullt ös och släkten bor utspritt runt om i vårt avlånga land. Vad som finns bakom julpappret, eller vad som ligger på faten på matbordet är en jättestor bonus upptill det allra viktigaste, de som sitter på stolarna eller i soffan jämte granen.

Hemmagjord julskinka på hembakat julbröd med torkad frukt och nötter. Det är julkänsla för mig ❄️

201512261041128481_sbig.jpg
201512261041131922_sbig.jpg

Jag säger samma varje år, men denna julen var den bästa. Att få ha min älskade sambo med mig för andra året i rad, att få fira med hans sida för att därefter fira in julen med min släkt. På Juldagsmorgonen tog vi och begav oss mot Hyltebruk, ett samhälle långt från stora städer och hysteri och möttes upp med en kusin för ett julpass i det lokala byggargymmet. Ett riktigt nostalgigym och en väldigt roligt sätt att inleda dagen med! Julfrukost och resterande eftermiddag spenderades hos svärfar innan tåget fortsatte mot Falkenberg igen och min släkts firande med moster med familj som är på besök från Blekinge. Juldagen fortsatte vi skutan mot svärmor i Halmstad och passade även på att smita iväg till Gladius gym för ett benpass och jag fick testat mina nya byxor som jag fick i julklapp! Satt som en smäck och rörde sig inte en sekund under passet!

201512261041125830_sbig.jpg

Otroligt god mat bjöds det som alltid hos svärmor som är lite av en kung i köket. Riktigt svensk husmanskost då vi hade önskat det istället för julmat, då jag framförallt inte är det största fan av just det. Så hasselbackspotatis, köttstek, en god sås, grönsaker och lingon, och jag kan lova att det fastande inte i halsen!

2015122610411454_sbig.jpg

​Jag kan inte mer än säga att jag är så glad, så lyckligt lottad att få ha så många underbara människor runt omkring mig i mitt liv. Upptill detta, så blev det även julklappar mer än jag någonsin kunde drömma om. Presentkort till nya träningskor, ett par tränigsbyxor, en träningströja från better Bodies, pengar till vår resa till USA och inte minst av allt en skidresa över påsken! Helt fantastiskt och som sagt så är paketen en bonus men det var mer än jag någonsin kunde drömma om!

Jag önskar att alla runtomkring har njutit lika mycket som jag, det viktigaste är trots allt att träffas, att få njuta av sällskapet och allt som hör julen till. Ta hand om varandra och uppskatta de fina människor som vi omges av.
Ha en underbar annandag jul! Många varma kramar från Jenny❤️

Veckans adventsbak: Saffransostkaka

Lukten av ostkaka får mig att tänka på när jag var liten. Det får mig att tänka på Greveholms julkalender när spökena äter ostkakan som står på värmning i micron, är man i min ålder vet man nog vad man syftar på. Oavsett, summan av kardemumman så är ostkakan något som för mig hör julen till när den även innehåller saffran! Vad kan så passa bättre än denna veckans adventrecept som denna gången blir den fjärde advent bjuda på en underbart god ostkaka med saffran! Dessutom slår den alla andra adventsbak i svårighetsgrad, för här är det bara röra ihop allt sen sköter ugnen resten!

Ingredienser, 4 portioner:
250 g minikeso
100 g lättkesella
2 ägg
1 tsk vaniljarom​
0,5 paket saffran
2 msk stevia strö​
3 msk mandelmjöl​
1 tsk fiberhusk
1 aluminiumform, ca 10-15 X 10-20 (storleken avgör kakans tjocklek)

Gör såhär:
Sätt ugnen på 175 grader. Blanda samman alla ingredienser i en bunke och häll i en aluminiumform.

20151220190299830_sbig.jpg
20151220190302641_sbig.jpg

Ställ in i mitten av ugnen och låt stå va 45 minuters tills den stelnat samt fått lite färg. Servera ev. Med lättkesella blandat med lite sötningsströ och vaniljpulver och egengjord sylt på mosade/mixade tinade bär blandat med någon tesked sötningsströ.
Servera kakan ljummen när den har stadgat sig.

20151220190305452_sbig.jpg

Innehåll per portion: 13 g protein, 3 gram kolhydrater och 6 g fett!

Många lycka till! Varma kramar från Jenny

Hinna eller prioritera

En av de vanligaste ursäkterna till att människor inte rör på sig och tränar regelbundet är att dem inte ”hinner”. Livet är så fullt av saker som måste göras och som måste tas om hand, och då kommer träningen i kläm och hinns inte med. Just det ordet hinna borde istället heta prioritera för det är precis det som det handlar om. Prioriteringar. Att värdesätta saker på olika sätt är något som vi gör ständigt, att värdesätta att kunna få sitta i soffan 2 timmar på kvällen istället för en, och därmed inte ha tid till att träna är endast en ursäkt. Att ha så mycket att ta hand om och hinna med skall resultera i att vi tillslut inte hinner med oss själva? Kan vi inte ta hand om oss själva som egentligen borde vara första prio så borde vi egentligen inte hinna ta hand om allt det andra heller, eftersom kroppen är vår enda kropp, den enda vi har som inte går att byta ut. Är det inte den som vi i första hand borde hinna med för att därefter klara av allt annat som skall få plats i våra dagliga liv?

Ingen människa har fötts till att få fler timmar än 24 på vardera dygn. Ingen lever med ett dygn vars timmar är 48 utan alla har vi samma andel som det gäller att ta vara på och prioritera på rätt sätt. Att kunna planera och prioritera dessa timmar och anpassa dem till att ge sig själv mellan 30-60 minuters daglig fokus, är något som alla borde fundera över. Om du istället vänder på tanken från att ”Jag hinner inte” till att ”jag prioriterade inte” blir resutlatet och känslan inte detsamma. Det är enbart du själv som gör valen av vad du vill göra, men att skylla tiden för att bli för knapp så är Du i slutändan inte ärlig mot dig själv.

Det finns så många som har fullspäckade dagar med oroligt fullt schema utan knappt en minut över mellan varje bokad aktivitet. På dagarna kan tiden känns tight och då brukar jag ofta komma med förslaget till att träna på morgonen för att få det gjort. Att börja dagen med aktivitet är något som får kroppen att vakna, ge dig egentid och framförallt i många fall få träningen mer prioriterad. Det som istället behövs göras är att ställa klockan 1 timme tidigare än vanligt, då även med prioritering på att sömnen inte blir mindre utan att även tänka till lite extra och försöka komma i säng tidigare. Lathet eller tidsbrist?

Att kunna säga att man inte har hunnit träna på ett år, borde man istället ställa sig frågan och vända på det, att man inte har prioriterat det på ett år. Om du har tränat tidigare i livet men inte rör på dig längre, hade ditt dygn fler timmar när du var aktiv eftersom du då hann med det?

Att välja att prioritera rätt saker kan i teorin låta enklare än vad det många gånger är i praktiken, men många bäckar små som det så fint heter gör i slutändan stor skillnad. Är 2 timmar i TV-soffan inte värt än 1 timme soffaoch 1 timmes träning när du på köpet mår bättre, blir piggare, mindre stressad och på gladare humör? Sitter du i den sitsen så tänkt ett varv till, vad lägger du dina 24 timmar på?

201512171326452920_sbig.jpg

Ta hand om er och ha en härlig torsdag!

Många kramar från Jenny

Marklyft

Igår stod rygg på schemat och för två veckor sedan när jag skulle köra rygg var det en person som direkt sa att jag skulle köra marklyft, vilket jag inte har gjort på 1,5 år. Direkt tänkte skippa det, men ett litet tryck på rätt knapp och min tävlingsinstinkt var spm spikad. Även fast det bara var för mig själv så vet jag var jag tidigare har kört marklyft med för vikter, så direkt kom suget efter nya personbästa och tyngre vikter.

3 gånger på 3 veckor har jag nu därför kört marklyft, och det är vekligen en helt grym övning för hela ryggen. Med mina vanliga ryggpass tidigare har det alltså inte varit någon form av marklyft alls, utan latsdrag, pulldowns och många olika varianter på roddar i alla dess former. Men som sagt, helt plötsligt blir ryggpassem helt annorlunda och en träningsvärk som inte är av denna värd i 3-4 dagar efteråt! Jag är även så otroligt glad att min snedhet blir bättre och bättre efter varje vecka som går och tack vare mycket fokus på passen samt min duktiga kiropraktor Martin som knäcker till mig så går nu marklyften att göra och få kontakt i både vänster och höger sida av kroppen och en bra jämn fördelning av vikten!

Gårdagens marklyft blev därför en trappa upp till maxvikt, för att därefter trappa ner och köra två lite lätta set. Efter det blev det övningar från det ”vanliga” ryggpasset och övningarna i gårdagens rygg/magpass såg ut följande:

Marklyft, trappa ca 6×10

Breda latsdrag 3×10

Smal sittande rodd 3×10

Pulldowns 4×10

Stående enhandsrodd med hantel 3×10/arm

Raka crunches i maskin 3×10

Raka benlyft med crunch på bänk 3×12

20151217749253360_sbig.jpg
20151217749255391_sbig.jpg

Idag blir det vilodag, jobb med klienter och därefter julklappshopping med min underbara mor!

Ha en underbar dag och ta hand om er!

Varma kramar från Jenny